2011

Ja nu är det snart 2011, ett nytt år är på väg med stormsteg.
Ikväll jobbar jag och i morgon ska jag förbereda en nyårssupé till oss tre som firar här hemma i lugn och ro.
Konstigt nog skulle sonen vara med :-) Kan det vara mammas Semifreddo som drar?
I vilket fall som helst.......
Ett Gott Nytt År till Alla!!!

Fortfarande

Jag tankar för fullt och njuter av att ha sonen här ....
Idag ska vi åka o köpa rakapparat till ynglet, hur gick det här till? Nyss satt han i knäet och tyckte mamma var bäst i världen.

Nu

Är livet helt igen, sonen anlände igår kväll.

jodå det blev jul ändå

trots att julstämningen blev aningen avslagen för min del, sonen kunde inte ta sig upp tåget var hur många timmar försenat som helst och sj kunde inte lova att det skulle komma alls. Så sonen tog det säkra före det osäkra och stannade hos pappa.
Resten av släkten dök upp iaf och julafton blev det, julklappar fick vi och mat likaså ........
Nu ska jag hålla lite mer jullov innan det är dags för jobb på måndag och förhoppningsvis kommer sonen då om tågen och sj kan hålla tiderna
God jul till alla

Lite upptagen så här före jul?

Mycket är det som ska ordnas så här i juletid och jag tycker att tiden bara springer ifrån mig hela tiden, jag hinner inte med någonting! Men det lär väl bli jul ändå antar jag ?

Vi fick ett erbjudande igår, hm erbjudande förresten det var väl egentligen lite mer av en förfrågan från en av grannarna här på gatan om sambon eller jag kunde tomta för deras barn :-D
Jag sa ja direkt för sambons räkning, elakt va?
Han blängde på mig över glasögonen men gick sen med på det bara han slapp att äta kola med skägget på....

Det där med kola med skägg på har sin historia sen barnen var små. Sambon och en kompis turades om att tomta för varandras familjer och när sambon kom o skulle  tomta för kompisens familj så envisades en av ungarna med att (med benäget bistånd från kompisen) bjuda tomten på en kola. Sambon försökte undvika kolan och säga att den skulle sparas till sen osv... men ungen tryckte helt sonika in den i munnen på tomten genom skägg o allt! Sambon skulle ju givetvis hålla god min och försökte sortera bomull åt ena hållet och kolan åt andra hållet med ett mindre lyckat resultat :-D
Han har sedan dess alltid påpekat att kola med bomull smakar fan!

Släkten skulle ju komma hit och vi har fått ändra på allt för de kom på att hästarna skulle in och ha mat kl 17...
Så i år ska vi äta jullunch, dricka kaffe och äta cheesecakeoch vi struntar i julklapparna dom delar vi var och en för själva på kvällen  förutom farmor och ungarna som får vad dom ska till varandra.
Det kan ju iofs vara rätt så lugnt och skönt att få vräka sig i soffan i mysbyxorna på kvällen :-)

Sen funderar vi lite på ledningen på jobbet.... Jag o mina arbetskamrater ställde frågan redan i oktober om vi verkligen ska ha öppet till 20 dan före julafton? Det kommer inte att vara en enda besökare där, alla är väl hemma och har uppesittarkväll, gör skinka och slår in de sista julklapparna eller vad folk nu pysslar med dan innan julafton.
Men öppet ska vi ha så jag och en arbetskamrat ska sitta i receptionen och stirra ut på gatan hela dan och kvällen. För min del kvittar det väl egentligen men jag anser att det är slöseri på vår tid och landstingets pengar (ja det är landstinget som betalar lönen)
Sen blir det bara jobb hela jul/nyår för jag har inte  tagit ut en enda semesterdag då jag var sjukskriven för min operation i tre veckor så anser jag att det räcker. En semesterdag fick jag helt oförhappandes då jag måste åka på ett återbesök till Uppsala men är det semester det? Ja från jobbet men inte annars :-)

En veckas jobb

har jag snart klarat av, första jobbveckan sen operationen. Det har gått över förväntan faktiskt att kombinera mat och jobb.
Man ska ju äta väldigt ofta och länge (minst 20 min ska varje måltid ta) och det är ju lite till "hinders" ibland när man står i en reception. Men som sagt det har funkat med lite trix o knix.
Idag blir det julbord och studiebesök på jobbet, julbordet är väl lite waste of time för min del men en del kan jag nog stoppa i mig :-) Studiebesöket ska bli kul, vi ska till Vallby friluftsmuseum och titta på jul för djuren och få lite föredrag om verksamheten. Skam till sägandes måste jag nog erkänna att jag sen jag flyttade hit har varit där en gång och då bara en snabbis på typ en halvtimme sen har det på nåt sätt fallit i glömska.
Men nu ska jag dit och det ska bli rätt roligt att få gå där och strosa runt lite .-)

I helgen måste jag ta itu med ett dåligt samvete, inte en enda julklapp har jag köpt och nu får jag nog ta igen det lite i helgen känns det som för att hinna med innan jul.
Fast jag får väl erkänna att det tar emot, ungarna vill bara ha pengar eller presentkort, svärmor har jag funderingar på en konsertbiljett av nåt slag.
Sambon? vete fan ärligt talat, det enda han vill ha är verktyg o sånt krafs som jag inte begriper mig på.... Hur tråkigt som helst :-)

Fick en fråga

Om varför jag gruvar mig för chefssamtal? Kanske för att jag har mestadels dålig erfarenhet av dom. Mina förra chefer som jag har haft har använt utvecklingssamtal till att ösa kritik över en befogad eller obefogad. När man gick ut därifrån var man inte värd ett ruttet lingon. Jodå det förekom positiv kritik också så där lite i förbigående i början av samtalen sen var det mest negativt allting kändes det som.
En sak: Nej det var inte bara jag som upplevde det så utan det var hela personalstyrkan som drog sig för att ha samtal med cheferna.
Tyvärr var det så att enda gången man blev inkallad till chefen på samtal för övrigt var det för att få skäll/kritik för saker som man enligt dem hade gjort fel, då befogat eller ej.
Det är nog därför det ger mig en så dålig smak i munnen när man får meddelande att man ska upp till chefen för samtal för jag tror aldrig det har hänt på någon av mina förra arbetsplatser att man har blivit inkallad för att få beröm för något.
Tyvärr var det så på landstinget att cheferna använde samtalen till att kritisera och sällan berömma oavsett om det behövdes eller inte och det var som sagt inte bara min uppfattning utan alla i personalen hade samma åsikt.
Men samtalet med mina chefer gick bra även om det var jobbigt samtal en form av utvärdering av de månader vi har jobbat på museet, många tankefrågor och många tankar som väcktes men inga besked om jag/vi får stanna kvar.
Nu ska jag leta upp sängen imorgon är det en låååång dag

Äntligen fick jag ihop det

Här koktes kola och rullades marsipankulor som doppas i choklad, ja det rullades o koktes för glatta livet här igår kväll.
Så nu har vi lite julgodis i frysen, då fattas bara Jansson då?

Idag börjar jobbet igen efter tre veckor hemma, det känns konstigt värre och det roliga är att jag får jobbångest varenda gång jag ska tillbaks till jobbet även om jag trivs jättebra osv...
Men jobbångesten infinner sig direkt sen gruvar jag mig de sista lediga dagarna och kan inte riktigt njuta av att vara ledig.
Men går jag hemma så tycker jag det är urtråkigt ända tills jobbdagen börjar närma sig då kommer ångesten som ett brev på posten......Hur var det nu? Gräset är alltid eller var det aldrig  grönare på andra sidan staketet *S*

Just nu gruvar jag mig mest för samtalet med min chef *pust*
Bara att hålla tummarna för att jag inte ska ut :-/

Duschen nästa

Nu får jag snart skärpa till mig

Inte blev det jansson igår heller eller något godis, det blev en lång trevlig stund på Ikea och massor av prat.

Idag blir det Stockholm och en julkonsert i Gustav Vasa kyrka med Janne Schaffer och Björn J:son Lindh, om jag tänker efter  lite kan det nog bli nån fika på köpet också :-)

Fick för mig att logga in på min jobbmail och där låg ett mail från chefen som vill ha ett samtal med mig på måndag när jag börjar jobba *nervös* Än så länge har jag ju bara en provanställning på nya jobbet så håll tummarna att jag inte åker med ändan före ut ...........*börjar bita på naglarna här*

hm inte orkade jag det inte

göra Jansson alltså .......Det får bli Ikea, dårarnas paradis, idag med kompisen istället. Sen återstår det att se hur mycket ork som är kvar
Allt annat gjorde jag dock bara inte jansson och godis ......
Snöar gör det också fortfarande, jag avskyr vinter!!

Ikea nästa!

jaha?!

Men vad i alla glödheta? ........Kollade ut genom fönstret precis och det spösnöar ute?
Jag måste nog säga att det räcker väl med det vi har fått redan?
Nu tar jag och lägger mig i sängen och drar täcket över huvudet! Ses i vår!! *mutter*

fullt ös

är det här idag.
Städning, röjning, lakansbyten, tvättmaskinen går för fullt.
Jansson ska fixas under dagen, lite julgodis också om orken finns kvar så dags.
Imorgon ska jag till Ikea dårarnas paradis, med en kompis som inte har bil så jag har lovat att ställa upp som chaffis.
Sen är det bara helgen kvar innan jobbet börjar igen, Hjälp vart tog tiden vägen?

Förresten igår var vovven och jag på vår första riktiga (nåja) långpromenad sen operationen, kallt satan var det och det var nästan så jag ångrade mig på halva vägen men vi kämpade oss runt trots kalla näsor och förfrusna fingrar o lår.... Ja lår för det var nog där jag frös mest tror jag, som den skåning jag är så har jag aldrig förstått vitsen av långkallingar o överdragsbyxor, skulle tro att jag inte ens äger nåt sånt.
Fast nu funderar jag skarpt på långkallingar om den här kylan ska fortsätta, igår var det -20 och idag ungefär lika mycket *brrrrrrrr*

Äntligen!!

Idag har jag varit hos en kompis som meckade loss alla agraffer på mig, för de som inte vet så är det klamrar i metall man häftar ihop såren med. Skönt var det att bli av med dom, förresten var det inte konstigt att det tog emot på vänstersidan för där hade dom lyckats häfta ihop mycket mer hud än vad som var nödvändigt. Nu förstår jag varför det kändes knöligt när jag skulle ligga på den sidan :-)
På måndag tänker jag bryta sjukskrivningen och börja jobba, sen ångrade jag mig grymt när jag tittade i schemat .....det är min femdagarsvecka = tyngsta veckan på hela schemat. Fast det är försent att ångra sig egentligen jag har redan sagt till på jobbet att jag kommer på måndag, äääh det går nog bra ändå ska ni se :-)

Igår

Tillbringade jag eftermiddagen på jobbet, det var en gemensamhetsdag?
Vi tillbringade typ 6 timmar tillsammans i ett rum med dålig luft och lyssnade på säkerhetsgenomgångar, varumärket, hur ledningsgrupper var formade osv....
Inte sjutton kallade jag det för gemensamhetsdag för mig var det en otroligt tråkig dag vars enda avbrott var lunch, fika och en buffé på kvällen (där började gemensamhetsdagen för mig)
Inte en enda rolig sak så långt örat nådde förutom buffén då när man fick prata lite fritt med dom man hade blivit placerad vid.
jag har full förståelse för att sånt här behövs gå igenom men med tanke på personalen bör man nog lägga in lite roligheter mellan varven för att det inte ska bli så långrandigt. Inte ens på kvällen var det något "roligt" utan vi fick äta vår buffé och sen gå hem. Lite annorlunda mot vad man är van, alla andra jobb har man haft planeringsdagar där arbetet planeras osv... sen middag på kvällen och lite party för att sen fortsätta planeringen dagen efter oftast har detta skett borta någonstans med övernattning.
Fast jag överlevde ju detta också, det var lite av en test för mig om jag orkade med den här dagen utan att gå i däck så orkar jag nog börja jobba på måndag :-)
Jag har en längre sjukskrivning men jag orkar fan inte gå hemma längre, det enda som hindrar mig nu är att jag har så irriterande ont i sidan fortfarande iofs är det bättre för jag kan ligga på sidan lite försiktigt och utan att stötta magen med en kudde men det är irriterande ont ändå. Jag har pratat med kirurgmottagningen och de säger att det kan ta veckor innan det släpper då jag nog har en vätskeansamling/blödning under huden som antingen kommer att rinna ut när stygnen tas (och det är idag det ja) eller så tar kroppen upp det själv och då tar det tid..... *suck*
Igår var det stora testdagen när det gäller mat också, till lunch fick v
i Wallenbergare och potatismos o sås, det gick kanonbra att äta för det är sån mat som sjukhuset rekommenderar.Buffén på kvällen var lite knivigare att välja på, Pestolax, Kyckling, Potatisssallad, Röda marinerade linser, Körsbärstomater. Jag var lite skeptisk på potatissalladen då det var en krämig sak men jag tog lite och si det gick ner utan att jag blev dålig på kuppen :-)

Maten är det knivigaste just nu för man har inte en aning om vad som magen klarar/inte klarar utan det är lite testa och se. Tyvärr är man ju inte alltid hemma och kan testa  se om man blir dålig eller inte.
I helgen var vi ute på stan en sväng och skulle fika.....
Vitt bröd är uteslutet än så länge så mackor gick fetbort, kakor också, till sist blev det en skorpa kvar att välja på *flin*
Dricka då? Hmm Chai latte testades och jag blev illamående med en gång ... på tok för sött.
Kaffe latte har jag inte vågat då jag måste ha en del socker i det.
Vanligt te som återstår då .....
Ja så ser livet ut än så länge men det blir bättre och bättre framförallt lättare och lättare

långsint? jag?

jodå jag är fortfarande lack, efter en diskussion i helgen där jag fick till svar att det var jag som la det ansvaret på mig att här skulle städas o pyntas, inte han.
Hmm jo det är jag som lägger det ansvaret på mig till viss del eftersom jag vet att han gör det inte frivilligt, utan en massa tjat från min sida.
Sen fick jag ju höra hur jobbigt det är att pendla Stockholm t/r varenda dag och att ha det jobbet han hade så han var faktiskt berättigad till lite vila när han kom hem från jobbet. Vilket fick mig att påpeka att skulle jag då följa läkarnas order då skulle vi aldrig få mat i veckorna eller städat (de som har hund vet vad jag pratar om huuuuu med hår man har överallt) eftersom han måste vila?!

Det här är ingen ny diskussion mellan oss utan den har pågått ett bra tag, den poppar upp när jag lackar ur fullständigt....

Det blir ungefär samma diskussion som vi har när vi är ute och kör bil, Jag som är åkrädd till tusan på grund av en del krockar (som jag inte varit skyldig till eller har kört själv) ylar i högan sky var gång det ska sladdas och köras vårdslöst... Sambons åsikt är att jag ska lita på honom för han vet vad han gör eftersom han har kört så mycket banracing bla bla bla bla. Min åsikt är att han ska ta hänsyn till mig som är åkrädd och ta det lite lugnare istället....
Också en diskussion som aldrig kommer att ta slut.

Har alla såna diskussioner i ett förhållande?

Irriterad, jävligt irriterad

Sambon bröt ju som bekant armen här i våras och han är fortfarande inte helt återställd, antagligen får de gå in och ta bort lite plåtskrot igen som är i vägen eftersom han har stora problem med att belasta armen spec, när det gäller snöskottning och dylikt....
Men till saken, när han var "nybruten" så ställde jag upp och fixade, donade och grejade. Jag t o m duschade med karlen eftersom han inte klarade av den saken själv.
Nu när jag är nyopererad och inte får lyfta och dona så har jag släpat fram kartongen med adventsstjärnor själv, jag dammsuger, putsar fönster, byter gardiner, skurar toaletter, fixar mat varenda jävla dag. Kort sagt det är inte en enda skillnad mot att vara frisk förutom då att orken tar slut lite fortare för mig och då får jag inta soffläge en liten stund.
Idag när jag skulle hämta tidningen fick jag t o m skotta mig fram en bit för att sambon inte hade "hunnit" i morse när han körde.

En kväll härhemma påpekade jag lite fint att när han är ledig/sjuk så går jag ut med hunden varenda morgon oavsett om jag jobbar eller inte. Jobbar jag går jag definitivt ut med hunden innan jag kör. Bara för att han ska slippa kasta sig ur sängen och springa ut och kissa vovve det första han gör när han vaknar. Jag tyckte väl liksom att han kunde göra samma sak för mig nu när man är smidig som ett kassaskåp och det tar lite tid på morgnarna här, gissa vad? Jag fick stennobben för han går ut med hunden på kvälls/nattrunda innan vi lägger oss och då fick jag ta den rundan istället för honom?!?
Hmm rätta mig om jag har fel här men jag går ut med hunden tre (3) gånger om dan oavsett väder, sjukdomar, ledigheter name it. Han går ut med hunden en säger en gång om dan och tycker att då ska vi byta jämnt? Den enda gången han går med hunden mer än en gång om dan är möjligen om helgerna då han kan gå en snabb prommis runt kvarteret för att vi ska iväg nånstans.
I tre dagar har jag bett honom att ta fram respektive sätta undan kartongen med adventsstjärnor och än har den inte försvunnit från mitt golv....
När jag kom hem från sjukhuset började jag med att dammsuga för att det låg knytnävsstora hundtussar i hela huset och han tyckte att dom kunde ligga till helgen (ja det kan dom göra och det är mitt val att dammsuga osv) sen blir han skitförbannad när jag inte vill lyssna och kallar mig envis?

Vad vill jag ha sagt med det här då?
Att jag är jävligt irriterad på min sambo för ögonblicket som åker hemifrån iofs för att jobba och sen tycker att jag är orättvis när jag kräver att han ska göra nånting hemma på kvällen, igår kväll var han sur för att jag inte hade lagat middag?
För ögonblicket har jag lackat ur fullständigt på min käre sambo det var nog bara det jag ville ha sagt!

hmm

Jag hade vilda planer på att fortsätta i samma stil som häromdan och ta rum efter rum med adventspynt och putsa fönster osv.... (vi har närmare 25 fönster i huset så det krävs sin man eller kvinna) men av det blev det inget.
Igår dammsög jag och skurade toan sen gick luften ur mig totalt. Jag la mig på soffan och tvärslocknade! hmm
När jag ändå skurade toan passade jag på att slita ner duschdraperiet och tvätta det.
På kvällen kom sambon och 16år hem, lilldamen försvann in på toan och skulle duscha, efter en stund kom jag på att "helvete inget duschdraperi"
Tyvärr måste jag säga duschade damen glatt vidare utan att fundera och gissa om det var blött efteråt?
När jag snällt och vänligt påpekar att jag hoppades att hon hade torkat torrt på fönster o golv efter sig när hon nu var så smart o duschade utan draperi kom där nån fräsning till svar och så marscherade hon in på toan.... jag hörde toarullen gå i typ hundranittio knyck och tjoade att använd för jisse namn inte toapapper när du torkar!! Hur tänker du? Damen brast i gråt och låste in sig på toan i en kvart sen var det slut på den kvällsfriden.
Allt var ju givetvis mitt fel enligt sambon, jag tvättade ju duschdraperi när hon skulle duscha och hur skulle hon kunna veta att det inte funkar att duscha då, sen kunde väl inte hon veta hur man torkade upp vatten?
Jag tackade för mig och gick ut med hunden, kände bara att jag orkar inte ta denna diskussionen igen!

Herregud ungen är sexton år? Finns det inte någon hjärnkapacitet att tänka med? OM det brukar finnas draperi så funderar man kanske lite grand över att det inte finns kvar och frågar? Sist jag torkade vatten använde jag antingen en av de gamla handdukarna som skulle i tvätten eller en svabb....

Jag har inte pratat med sambon än ..........."mutter"

Sonen befinner sig förnärvarande på DreamHack ett otroligt stort LAN- tjosan hoppsan hejsan. Alltså himmelriket för alla spelsugna stollar i tonåren... (ja jag vet att det finns en del vuxna som också gillar det här)
Jag har förmanat honom via msn, sms och mobil om farorna av för mycket energidrycker, bristen på sömn och mat osv.... Nu hoppas jag bara att allt har gått in så han överlever veckan. På söndag är det återtåg till hemmets lugna vrå - dvs - pappas lugna vrå. Sen får vi väl se när sonen blir människa igen :-)

Tidigt ute?

Idag har jag varit synnerligen effektiv,
Jag gav mig själv dataförbud och si vad som hände:

• Köksfönsterna är putsade
• Julgardinerna upphängda (jag har rätt så neutrala julgardiner därför åkte de upp nu)
• Alla fönster är adventspyntade med stjärnor/ljusstakar
• Maten är förberedd till ikväll falukorv i ugn och potatismos

Nu sitter jag i soffan med datorn i knäet och slötittar på nån kanal och väntar på att sambon ska komma hem från Stockholm.
Alldeles strax ska jag försöka svinga benen ur soffan och ge hunden lite käk för att sen ta en väldigt snabb promenad i blåsten. Vi har halv eller hel storm här och ibland undrar jag om taket ska lyfta? Jag håller tummarna för att det håller ett tag till
God Afton!

En vecka har gått

och jag mår hyfsat, kämpar förtvivlat för att få plats med all mat o dricka som ska ner så man inte drabbas av näringsbrist.
Igår testades köttfärssås och pasta utan problem, kycklingpaj har också gått ner utan några större problem.
Det är mycket testa och se just nu fast de mer hårdmagade rätterna sparar jag tills jag med säkerhet vet att allt har läkt. Det är ju inte så att man hoppar på chili con carne direkt utan det får vänta till nästa år.

Tänkte på en helt annan sak när jag var ute med hunden och såg pulkabacken. När jag läser vänner o bekantas statusrader på facebook om att de har varit ute i pulkabacken hela dagen med sina små pyren börjar jag undra ....
Jag vet att jag hatade sånt när sonen var liten med risk för att framstå som en urkass mamma nu, åka pulka, åka skidor och gräva i sandlådan allt sånt där man skulle göra när barnen var små. Jag avskydde varenda sekund! Jag kunde inte för mitt liv uppbringa en enda sekunds intresse för att gräva i sandlådor eller åka i pulkabacken. Jag gjorde det för att jag måste men inte för att jag egentligen tyckte att det var speciellt kul eller fröjdade mig glatt.
Jag var en mamma som gillade att läsa sagor, sjunga och spela piano för sonen (han o jag hade långa konserter) vi bakade en hel del och spelade spel. Sen hör det väl till saken att när sonen var så liten hade vi lantbruk och en hel del att göra så sonen hängde oftast med i traktorn eller i stallet när det skulle jobbas.
Av den anledningen var vi oftast inne när vi lekte han och jag.
Men åter till saken om jag pratar med mina vänner som har vuxna barn som jag har så säger dom samma sak, de tyckte det var urtråkigt att åka pulka och gräva i sandlådan och gjorde det för att man skulle (jodå det finns undantag också)
Alla dessa statusuppdateringar på facebook är dom lögn då?Eller är dom en konstruktion av verkligheten som levs just då och där? Bara en tanke som slog mig....

herrejävlar!!!

Jag nös precis två gånger på raken och trodde jag skulle dö på kuppen!!
Herregud vad ont det gjorde i magen!
Hosta är för jävligt, nysa är ännu värre kan jag meddela........
Kan undra när den värsta "smärtan" lägger sig, smärta är väl egentligen fel ord för ont har jag inte, inte så jag behöver ta värktabletter eller nåt sånt, men när man reser sig upp så har man liiite problem med att räta på ryggen under ett par sekunder.
Sen är det fanimig stört omöjligt att ligga på vänster sida än så länge, höger sida kan jag ligga på om jag ligger på ett speciellt sätt som inte är speciellt sovvänligt.
Jag vill ha tillbaks min sovsida som är vänster ......givetvis. Sover som en kratta just nu eftersom jag måste ligga mer eller mindre på rygg hela tiden *suck*^
Grå dag idag? Japp ........

Förresten om det är så att någon undrar så har 19år hittat pojkvän i Norrköping och dit har hon råd att åka i veckovis så kan undra hur det blir med jobbet på Max som hon hade fått? Fast jag ska inte klaga här är ju lugnt och skönt när hon är i Norrköping :-)

Dagen så här långt

Igår satt jag o vovven själva och mös i soffan, sambon landade i sängen 6 i morse!? Han hade kört med släp från stockholm och det hade tagit fyra (4) timmar!! Han var helt slut efter spelning och körning. Fast innan han gick o la sig smög han ut med vovven en sväng så att jag skulle slippa stressa ut (man är ju lika smidig som ett kassaskåp för ögonblicket) Vilken pärla han är .......ibland :-)
Sen stöp han i säng och sov till klockan 1 när jag väckte honom.
Ikväll skulle vi åkt till svåger o svägerska för att äta tacobuffé, lämpligt för mig? nääää inte just nu, så antingen var det att plocka med sig mat själv eller stanna hemma. Jag valde faktiskt stanna hemma så slapp jag svara på en massa frågor av min svärmor, hon har en tendens att alltid klampa i klaveret nämligen. Så jag har inte talat om för henne att jag har opererat mig, skulle tro att damen får reda på det ändå :-)
Svärmor ja ......hon är en historia för sig, en i grunden snäll dam men som sagt hon har en tendens att klampa i klaveret stup i kvarten. Nu sist fick jag ett meddelande från sambon att det stod en present till mig o väntade på köksbordet från henne. Jag kom hem och öppnade "paketet" en gräsligt ful temugg som det var en massa guldtior i, närmare bestämt femhundra kronor i guldtior.
När jag ringde henne i veckan för att tacka för presenten, kläcker hon av sig att "ja du får väl själv avgöra om du vill dela med sonen (min alltså) eller om du vill behålla allt själv?! Min halvdanna kommentar var att det löser vi nog ......
När jag frågade sambon om det  var meningen att jag o sonen skulle dela pengarna så såg han ut som ett levande frågetecken för till honom hade hon sagt att allt var till mig!?
Antagligen är det så att hon i samma sekund som jag ringde för att tacka kom på att sonen också fyllde år och kanske skullle haft något, så istället för att slänga ut mer pengar så gjorde hon en efterkonstruktion och lät mig avgöra om han skulle få något av henne. Det är sånt som kan göra mig rosenrasande på henne, jag kräver inte att hon ska ge honom någonting utan hon har alltid själv valt att ge honom presenter men nu sen han flyttade så var det inte lika intressant längre. Vilket jag iofs kan förstå men varför bete sig på det sättet då?
Jag har slutat att kommentera henne och det är väl en av anledningarna till att jag sällan eller aldrig upplyser henne om saker som jag inte tycker att hon har med att göra.
För jag vet att det kommer att bli kommentarer på min operation, höga och välljudande kommentarer också skulle jag tro som jag inte har lust att bemöta i en folksamling på 20 pers. Alltså är jag lite klen idag :-)

Då var det klart eller?

Under en veckas tid har jag funderat och funderat på om jag ska skriva något här om vad jag har sysslat med. Efter mycket velande har jag kommit fram till att: "vad hjärtat/hjärnan är fullt av talar munnen" eller fingrarna i det här avseendet.

Så här är det, i över två års tid har jag väntat och längtat, funderat och tvekat. Nu har jag gjort det! Efter fyra veckors elände så har jag äntligen gjort det och jag hoppas att jag aldrig mer i detta livet behöver gå på pulver mer!
I måndags gjorde jag en Gastric Bypass på akkis i Uppsala och igår kom jag hem med fem hål på magen och en träningsvärk som inte var av denna världen.
Idag har jag ätit och druckit, ätit och druckit och så kommer väl livet att bli ett tag framöver (jo jag vet att det blir hela livet men det blir en vana då) Just nu har jag fullt sjå med att försöka inrätta mitt liv efter maten o drycken.
Sjukhusvistelsen gick bra och de var väl mest sura över att jag ville hem  och jag fasar var gång jag måste hosta, en pina som är en nära döden upplevelse. Jag tror att jag vaknade fem gånger i natt och var tvungen att sätta mig upp för att hosta och bara sätta sig upp i sängen är ett helt jävla företag då man är lite öm i typ hela magen.
Det jag hoppas på nu är jag ska rasa i vikt (givetvis) men också att jag ska få en hel massa andra effekter av operationen som jag egentligen önskar mig mer. Mindre värk, att min artros och dåliga höft/knä ska låta bli göra så mycket väsen av sig. Att jag ska kunna ge mig ut på långvandringar igen. Att jag ska orka mer överhuvudtaget så om en eller ett par veckor så börjar arbetet (värken i magen får väl först ge med sig eller?)
Bara idag har jag varit ute på två promenader med hunden så att helt stillasittande-liggande är jag absolut inte.
Kvällen ska tillbringars i soffan med hunden då sambon är på spelning nånstans i Stockholm i morgon är vi bjudna till svåger och svägerska för att fira födelsedag ......hmmm ja jag är måttligt road men det återstår att se hur jag mår i morgon om jag följer med eller ej.
En trevlig kväll i kylan önskar jag alla för nu är det dags för lite käk igen :-)

Om varför jag har haft tidsbrist

En lååång arbetsvecka på sju dagar som bl. annat har innefattat, 4 (fyra) event samtidigt. En galamiddag (nej jag var inte inbjuden mer än som vakt) Ett antal olika föreläsningar som jag har varit värd för , en föreläsning som jag var  tvungen att gå på, lite läkarbesök o annat krafs.
Bilder nedan:

Så här såg hallen ut när den var dukad till stor gala....

Sen blev det show....... och det här blev min syn på den

På torsdagen var det storevent och modeshow

som sagt så får man sällan se så mycket av showerna


Ikväll är det min första lediga kväll på hela veckan och då ska jag sitta här i min nya soffa och njuuuta av en kopp the

Tidsbrist

Är vad jag lider av just nu ............återkommer

Varför min son inte bor här

Ibland får jag frågan varför sonen bor i andra änden av landet. Det är inte mitt val det kan jag försäkra, hans pappa och jag är så att säga mindre goda vänner och har varit så sedan skilsmässan.
Sonen flyttade med mig upp hit i fjärde klass och har bott här sedan dess. Under de år han har bott här har han ett antal gånger kommit hem från sin pappa i  tårar, för att då har han lovat pappa att bo där men sedan ångrat sig när han kom hem igen, med följden att jag har fått ta smällen när pappa har ringt (återigen) och sagt att sonen vill bo hos honom. Jag har fått sitta och tala om att sonen har ångrat sig och fått hålla honom i handen när pappa har krävt att få prata med honom för att han var rädd för att tala om att jag hade  talat om sanningen för pappa: Att han hade ångrat sig. Så där höll vi på ett par gånger/år. Vi var i familjerätten ett antal gånger också innan han gav sig.
Ända tills sonen började klass åtta och var nere i skåneland och hälsade på pappa, jag ringde sonen för att kolla att han satt på flyget som han skulle (han flög mellan oss då) det enda svar jag fick var a tt du får prata med pappa..... som meddelade att sonen inte skulle åka tillbaka för nu skulle han bo hos pappa! Det var hans tur nu meddelade han (hur man nu kan tycka att det är ens tur med barn?). Jag protesterade givetvis vilt och påpekade att man inte kunde flytta sådär utan mitt medgivande samt att det fanns något som hette skolplikt. Det var redan ordnat fick jag till svar?!
Eftersom jag har kontakter kvar i skåne lyckades jag luska fram numret till rektorn för att prata med henne direkt på söndagskvällen och informerade om läget, att mitt medgivande inte fanns etc. Hon konstaterade att: Hon inte fick ta emot elever utan att det fanns godkännande från båda föräldrar samt nuvarande skolan så jag kunde vara lugn. Rektorn ringde mig dagen efter och meddelade att mycket riktigt hade pappa och sonen kommit in på hennes kontor på morgonen och pappa hade krävt att hon skulle placera sonen i hans gamla klass med början omedelbart, det hade tydligen blivit ett väldigt otrevligt möte då pappa var vansinnig för att jag hade stoppat hans planer. Han vägrade lyssna på sakskäl som rektorn sa.
Jag kontaktade givetvis polis, sociala myndigheter, skola, familjerätt och alla andra jag kunde komma på. Till ingen nytta skulle jag vilja påstå, vi har gemensam vårdnad bla, bla, bla.
Efter många om och men fick jag familjerätten att agera och jag lovade att närvara på ett möte om sonen fick följa med hit och stanna kvar här.
För att göra en lång historia kort så följde nu otaliga möten med familjerätt, sociala myndigheter, förberedande undersökningar/förhör i rätten, polisanmälningar you name it.... och det var inte jag som stod för någotdera utan det var pappan.
Vid ett förberedande  förhör i rätten togs beslutet av domaren att sonen skulle stanna hos mig för han hade skolplikt här och bodde redan här. Detta skulle gälla tills andra tingsrätten hade sagt sitt. Han skulle dessutom ha sitt vanliga umgänge med sin pappa ......
Nu följde en period av polisanmälningar från pappas sida, anmälningar till sociala myndigheter för vanvård?Gudarna vet vad jag inte vad anmäld för. Dessutom så behöll han sonen ungefär varannan gång och vägrade låta honom åka tillbaks till mig trots beslut från rätten på var sonen skulle bo. Två gånger fick jag köra femtio mil ner för att hämta hem sonen på order av advokaterna och polis.
Jag stod åtskilliga timmar parkerad på pappas gårdsplan och blockerade hans utfart för att han inte skulle kunna sticka iväg med sonen vilket han hotade med.
Efter ett års kamp gav jag upp och lät sonen flytta ned till pappa. Då hade vi som sagt gått igenom utredning på utredning efter alla anmälningar som pappan skickade på mig. Inom parantes sagt så fann ingen utredning något att anmärka på hos mig eller sonen.
Jag såg hur illa berörd min son var för tyvärr meddelade pappan honom precis allt han gjorde för att sonen skulle få flytta till honom och försökte få honom delaktig i alla anmälningar. När sonen då kom till mig o meddelade att pappa hade lovat att han skulle få flytta inom si eller så lång tid var det jag som fick tala om att pappa inte talade sanning utan nu fick vi vänta på att utredning 1 eller 47 eller vilken det nu var i ordningen som pågick och att domaren hade bestämt att han skulle bo hos mig. Att se sin sons besvikelse när han kom på att pappa inte klarade av att hålla sina löften är hemskt.
Under hela den här tiden misstänkte jag och sambon starkt att det här i grunden rörde sig om pengar, pengar som pappan inte ville missa, underhåll som han aldrig ville betala utan att jag mer eller mindre ringde och tjatade för att få det.
Tyvärr har jag fått mycket av mina farhågor besannade och tyvärr har väl sonen också blivit lite medveten om att han hoppade i galen tunna den där gången. Han som trodde stenhårt på sin pappa och har blivit lurad på hälften av det utlovade såsom ny cross, crossträning, nytt rum (han o pappans nya frus två barn delade rum) det nya rummet fick han efter att jag hade trätt in (igen) och hotat med sociala myndigheter.
Idag ligger han i bitter strid med pappa om att få behålla större delen av sitt studiestöd, han får idag 300 kr att klara sig på i månaden vilket inte är speciellt mycket när man är 17 år. Om han propsar på mer meddelar pappa honom att då får han betala all mat själv.
Varenda gång han är uppe och hälsar på får jag handla kläder och skor åt honom/se till att han blir klippt/köpa deo/se till att han blir hel och ren osv, osv.
Jag betvivlar inte en sekund att pappa älskar sin son men han har ändrat sätt totalt, om det är på grund av sin nya fru/pengabrist eller vad det är vet jag inte.
Det enda jag kan göra i det här läget är att peppa min son att fortsätta att kräva sitt studiestöd, hjälpa honom med argument, kläder och vad han annars behöver hjälp med.
Men jag håller låg profil just för att jag inte vill att han ska hamna i kläm igen som han gjorde i vårdnadstvisten.
Visst hade det varit lätt för mig att träda in igen och se till att sonen får lite mer pengar att röra sig med men just nu har jag valt att inte göra det. Vissa strider får han försöka fixa själv. Jag ser till att han får lite extra när han är hos mig och som jag har påpekat för sonen jag betalar ett underhåll på nästan 1400 kr för honom och det ska gå till mat o uppehälle. Sen ska pappa skjuta till lika mycket, studiestödet är hans eget som ska användas till bl. annat kläder.
Jag älskar min son tro inget annat och jag kan kämpa in till döden för honom men ibland måste man inse att slaget är förlorat och för att inte förlora hela kriget så måste man släppa taget.
Jag saknar min son varje dag men jag har lärt mig leva med saknaden och den får inte övertaget om mig (inte hela tiden)

Söndag och färdigtankad?

Idag åker sonen tillbaks till pappa i skåneland och jag ska anses ha tankat klart? Jag kan aldrig bli fulltankad av sonen det krävs hela tiden påfyllning är jag rädd.
Under tiden så måste jag jobba och sen kommer sonen ner och säger hejdå innan han hoppar på tåget

Lördag och dags för jobb

ja då var den veckans ledighet över. Nu blir det jobb fr o m idag till nästa fredag, sju dagar på raken.
Sonen är här fortfarande och vi får umgås på förmiddagarna istället i helgen och kvällen givetvis. Jag jobbar inte så långa helgpass som tur är.
På tisdag ska det vara galej igen på museet och jag får gå in och jobba på min lediga dag, jag hinner vara ledig på dagen sen får jag jobba 18-24 istället. Lite extrapengar till jul :-)
Annars är det bara umgås och vara hemma som gäller just nu.
Fast idag ska jag skicka sambon o sonen till stan, var och köpte en jacka till sonen på New Yorker, när vi kom hem upptäckte vi att ena halvan av tryckknapparna fattas på ett par ställen. Grrr sånt gör mig irriterad så sambon får väl gå ner och kräva en ny jacka eller avslag på priset. Det är (nog) bäst att han går ner för jag blir bara irriterad på de stackarna i butiken.

Tankar för fullt

Det är vad jag gör, tankar i mig så mycket som möjligt av sonen innan han ger sig iväg. Njuter av varenda stund vi tillbringar tillsammans även om det bara är i soffan och en bra film.
På söndag ger han sig iväg sen blir det låååånga veckor till jul innan jag ser honom igen.
Så just nu njuter jag hela tiden. Idag blir det stan och lite shopping samt en lunch tillsammans och i eftermiddag en långis med hunden ihop, vi pratar så bra då han och jag (sonen och jag alltså)

Så där ja.....

Nu kom det första undantaget: LAN fast jag har hotat med att hämta hem honom till lunchen. Igår var grabben duktig och bytte till vinterdäck på min bil. Fattas bara annat när han går fordonsteknisk linje :-)
Som belöning fick han åka och lana
Idag ska vi inte göra nåt speciellt alls förutom att handla lite sen blir det soffan för oss och en bra film

Nu är lillpöjken här

och nu ska vi hänga hela veckan. Med en del undantag då, tror att undantagen hette: Denise, Jens och LAN fast jag undrar vem den där LAN är? H*n verkar ta upp en hel del tid för min käre son........

En bild från i somras när sonen var med på en mc-tur, han passade på att fjanta runt med buffen .......

Haha

Ja Cici det är deras riktiga skägg :-)
Men dom är hyfsat bra ändå faktiskt.

Nu har jag avverkat sex jobbdagar och nu väntar en veckas semester till sonens stora förskräckelse ska vi hänga han och jag .....heeeeeeeeeeeeeeeeela veckan. Tänkte ev. ta en tur till Stockholm med honom vi får väl se vad vi får för väder
Säng sova
Natt zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Nu äntligen

En bild från konserten med ZZ Top, gamla gubbar som faktiskt höll måttet fortfarande........det mesta av tiden.

Stängt p gr av trötthet

Inga bilder från konserten idag ...orkar inte.
Inget nytt hus heller .......för dyrt.
Sängen nästa .......tack för det zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Måndag igen

Gårdagen tillbringades i Annexet i Stockholm för att se och höra på ZZ Top.
Gubbarna var gamla men förhållandevis "still going strong" aningen stela i fingrarna var dom men vad annat kan man räkna med när det är herrar i den åldern?
Bilder kommer så fort jag har hunnit med att ladda upp dom på datorn

Hundprommis, dusch och bussen till jobbet.

Tsssssss

Visste jag väl, att det inte skulle bli några lister. Man känner sina löss på gången eller hur det nu var

Väntans tider

Nu är det bara att vänta på att budgivningen ska gå igång....
Lånelöftet är klart och vi väntar på att husvisningen ska börja för allmänheten, på det huset vi vill ha såklart. Vårt eget har vi inte gjort nånting med ......än.
Fast sambon glunkade nåt om att köra och köpa lister till vardagsrummen (vi har två stycken) och lite dörrfoder  till de dörrar som inte har det. Där var det nästan så att jag sände en tacksägelse till nån att han äntligen har sett att vi inte har några lister (efter tio år) men jag väntar med det tills listerna sitter där dom ska :-)
Nu vä'ntar snabeldraken och skurspannen på mig, det vanliga helgjobbet.

Pööösssss

Håller tummarna

Vi var på husvisning i söndags och Hallelulja!! Min sambo har faktiskt fått upp ögonen för ett nytt boende så nu väntar vi på bankens lånelöfte och ska lägga bud på radhuset :-)
Sen är det bara att hålla tummarna för att det inte ska bli för dyrt, man vill göra mer än att bo

God middag

En ledig dag mitt i veckan är inte att förakta, tyvärr är det väl som hos dom flesta att den ägnas åt röjning, städning och undanplockning i största allmänhet.
Snart dags att ge sig ut och handla lite, ekot i kylen är inte så roande längre.
I eftermiddag blir det en husvisning, sambon och jag håller på att leta efter hus. Inte speciellt desperat men mer för att se om vi kan flytta närmre stan utan att bli ruinerade.
För ögonblicket bor vi närmre två mil utanför stan i en sjurumsvilla, huuuuu så mycket att städa och vi använder sällan mer än bottenvåningen.
Alltså mindre hus, närmre stan och helst billigare. Ja jag vet att det inte är en ekvation som går ihop men önska kan man alltid :-)

Ica Maxi nästa!

söndag kväll

Lugnet har lägrat sig, sambon är, trots sin feber och förkylning, med bandet och repar. Jag o vovven har gått en prommis och ätit lite, nu har vi intagit soffan :-)
Sen kommer barnen för att stanna i två veckor Gud bevare mig väl Det här hörde ni inte! Jo jag vet att det låter för jävligt men det är väl så jag känner det när de ska hit. Det brukar vara två veckor av skrik (från deras sida) eller konstant tystnad (från deras sida) Jag vet inte vilket som är värst egentligen? Total tystnad eller en massa bråk?

Febern är borta, tackolov. Fast å andra sidan har jag gruvat mig hela helgen måste prata med min chef om en väldigt viktig sak, lovar en rapport när allt är bestämt och avgjort.

Nu tror jag att duschen och sen soffan väntar på mig

Hipp hurra

För mig på min dag.
Fast jag måste säga att den skiljde sig inte nämnvärt mycket från vanliga dagar :-) Jag har ju redan fått min present, biljetter till ZZ Top nästa helg :-)
Jag fick gå ut med hunden precis som vanligt och fixa frukost när jag kom tillbaks också.
Sambon landade igår kväll precis lika snorig o febrig som jag så kvällen tillbringade vi under en filt i soffan och snorade ikapp. Sen stupade vi isäng och somnade lika fort......så var det med den romantiken :-)

Nu ska jag ta och lägga mig i soffan igen för nu känner jag att febern är på g uppåt *suck*

sjukanmälan bidde det

sen gick jag o la mig o sov bort halva dan :-/ Fast det hjälpte inte ett smack på ögonsvid, snornäsa eller huvudvärk.
Just nu har jag en huvudvärk som heter duga och lite till.

En hemmahelg med sambon som är på väg från Dublin lär det bli då´rå och det är ju inte det sämsta :-)

En lergryta står i ugnen (det var allt jag orkade med) fylld med kött, grönsaker och potatis. Alltiett sånt gillas mycket här, bara att ställa grytan på bordet och sleva upp på tallriken. Mumma för alla volanger.

Skit också

Jag ska jobba i helgen enligt schema, dessutom har jag lovat att jobba extra många timmar för det är ett event som börjar innan öppningsdags.....

Nu sitter jag här med världens huvudvärk, snorig, ont i bihålorna, svid i ögonen, ont i halsen och småfebrig.
Bara att bestämma sig kvickt som attan alltså ...kan jag jobba imorgon eller inte? Sjukanmäler jag mig inte idag måste jag jobba imorgon bitti.....inte en chans att det går att sjukanmäla sig då.

Valet och kvalet m a o .......skit också!

Det är synd om mig nu

Så därför har någon i sin stora vishet bestämt att jag får äta thaimat trots att det är mitt i veckan bara för att jag mår uschligt idag.
*sådeså*

Snart snart

kom på att sonen dyker upp här igen om 14 dagar *lycka*
Har planerat lite för storstan men får väl se om jag får planerna till att gå i lås :-)

Här går det undan i svängarna

Mycket event har det varit på jobbet senaste veckan och än är det inte slut men denna veckan har jag tackat för mig. Sambon drog till Dublin tidigt i morse (läs natt) Jag blev väckt kl. 06 av ett sms på mobilen där han svamlade om hur gott det var med frukost?
Så nu är jag gräsänka till på fredag kväll, det är bara jag o vovven.....

Jag har varit ledig i tre dagar och det har behövts efter allt party på jobbet, nu är det bara tre dagar att jobba till nästa lediga dag och helgjobbet.

Igår var det strålande solsken och en riktig klar höstdag, vovven lämnades in på trimningen efter en lång skogsprommis på morgonen, jag var väldigt noga med att vissla o prata högt med hunden heeela tiden i skogen då jag kom på att det var äljgjakt också :-/
Sen drog vi ner på stan för att hämta ut våra biljetter till ZZ top och Iron Maiden, ett besök på jobbet hann jag med också för att visa upp hur fin Joey hade blivit.

Helgen försvann fortare än kvickt tror jag .....ett tag misstänkte jag att det hade slagit runt helt för sambon eller så var det en muta för att han skulle till Dublin? Vi var på en husvisning och medan vi väntade på att nästa visning skulle starta åkte vi till Mio, min enda reflektion där var "jaha ska vi in o bli osams igen?" för det är vad vi blir varenda gång vi ska kolla på soffa. Vi har totalt olika tycke o smak, han vill ha skinn och höga armstöd, jag vill ha tyg och lägre armstöd. Jag har försökt med alla kompromisser jag har kunnat komma på men det slutar alltid med att vi blir osams och att jag blir skittjurig och går därifrån.

Men hör o häpna......vi kom ut från affären och hade köpt en soffa!! I tyg!! med halvhöga armstöd!! Jisses amalia!! Leverans om åtta veckor! Bara att be en bön att vi får den innan jul då hela släkten ska vara här.
Sambon var trött på tjatet sa han, vad han nu kan mena med det? Jag tjatar väl aldrig hål i huvudet på honom?
Vår gamla skinnsoffa har hål i dynan för lädret har börjat spricka och det står en lite misstänksam doft omkring den.....ibland. Jag har luktnoja men jag tycker den luktar kattpiss....ibland, bara för att sista katten vi hade började pinka överallt och jag har fått för mig att den har pinkat i soffan. Soffan är skurad på tvären och längden med sadelsåpa och insmord med läderolja efter det och jag har proppat hela soffan full med omalda kaffebönor men lik förbaskat tycker jag att det luktar kattpiss .........ibland. Sambon säger att jag inbillar mig. Jag inbillar mig ALDRIG!! hmmpfh !!
Denna veckan kommer jag inte att spara på miljön och åka buss till jobbet med tanke på att jag är solokvist med vovven utan det blir bil så jag hinner hem så fort som möjligt till en kissnödig vovve.

Jobbar satan

Återkommer sen när det har lugnat ner sig lite. Många event är det på museet nu *pust*

Längsta veckan?

Det här är nog den längsta veckan på mitt arbetschema, fem dagar på raken och lååånga dagar också.
Sen fick jag en sån trevlig överraskning på posten igår. En ny kallelse till gastroskopin?! Det står inte ett smack om nån sövning så nu får jag väl ringa in och påpeka att det går fan inte att stoppa ner slangar i halsen på mig i vaket tillstånd.
Ja ja .....dags för en hundprommis, får nog plocka fram en höstjacka också förresten, kallt satan var det igår kväll när jag skulle hem från jobbet. Jag har levt i en helt egen värld där det fortfarande har varit varmt o skönt med min älskade jeansjacka men igår fick jag ett brutalt uppvaknande *suck* Så nu får jag väl ge med mig om att det är oktober och snart riktig höst *vill inte*

helgen

Har gått med rykande fart.

Igår gjorde vi stan, sambon o jag

Där vi/jag inhandlade ett par kängor

Idag är trädgården officiellt vinterpimpad :-) All sommarutrustning är undanplockad och vi har röjt på altanen, tömt krukor osv....

En bild på mina blingade vinterkängor :-) Visst är dom snygga?

tidig födelsedag

Idag kom sambon o överraskade med en (två) biljetter till ZZ Top den 24/10 i Stockholm, det skulle vara min födelsedagspresent .... sisådär ett par veckor för tidigt :-)
Sen slog vi på stort 1 juli blir det Iron Maiden i Göteborg på Ullevi och en hel hotellhelg för oss två.
Efter det knatade vi ner på det nya köpcentret i stan och av bara farten fick jag mig ett par nya vinterkängor, en sjal, nya kallingar till sambon sen fick sambon alldeles själv köpa nya springkläder :-)
Sambon bjöd på lunch och jag fick äran att bjuda på dessert hos Ben & Jerry, den glassen går inte av för hackor. Testa om ni inte har gjort det än *mums*
Det blev en dyr helg det här tycker jag att det känns som men det händer ju inte så ofta :-)

Då var det dags igen

att trampa iväg till jobbet....
ikväll blir det jobb från 11.30 till 18.30 och i morgon från 12. till 23 *hua*
Fast jag har begärt att få ett par timmar ledigt på eftermiddagen så jag kan fara iväg hem med bussen o gå ut med hunden sen får jag ta bilen ner igen för inte fasen finns det bussar så sent till oss :-/ Här på vischan ska vi vara snälla och stanna inomhus efter 19 då sista bussen går hem!
Jeeezzeeez kan någon övertala Västerås lokaltrafik till lite fler o tätare bussturer? Tackar !!

Jag ligger i startgroparna för att försöka övertala sonen till att åka upp i oktober också, jag har redan påbörjat övertalningen, återstår att se om jag lyckas. *hoppas*

Sen insåg jag precis att julen är hur dålig som helst i år med avseende på ledighetsdagar fast å andra sidan så är ju museet öppet de flesta dagarna ändå *suck*

En ledig dag igen

Vilken tur att det inte är så långt mellan de lediga dagarna :-)
I lördags var vi och såg queens musikal We will rock you. Något som kan rekommenderas, publiken stod upp och applåderade.
Söndagen var bara jobb, jobb och åter jobb, måndagen också förutom att jag klev in till min husläkare så att han fick ta ett Hb på mig och Hurra!! Det hade stigit till 126 så nu är jag som en ny människa igen, återstår bara att se vad sjukhuset vill hitta på med mig.

Idag var det månadens "roligaste" dag, räkningsdags.... bläääää. Sen blev det storhandling, vem sjutton är det som kommer hit och äter upp vår mat? Den verkar alltid vara slut när jag öppnar kylen.

Sonen kommer upp på höslovet vecka 44 och sen på jullovet över julen. Tågbiljetterna har jag fixat redan till bägge tripperna. Tydligen var det fler som tänkte som jag så biljetterna runt nyår var mer eller mindre slut. Det blev en skitdyr biljett tillbaks till skåneland för honom.

Kvällens mat står och puttrar på spisen: Pannbiffar med fetaost och purjo, svampsås (till 16års förskräckelse) och potatis tror jag att det blir eller nåt annat får se vad som sinnet känner för idag :-)

Lediga dan

och som vanligt är det fullt ös ändå :-/
Idag blir det husvisning för jag tror att vi har hittat drömhuset, nu ska jag bara övertyga mannen som att det är drömhuset. Han är lite seg på den punkten för han tycker att vi bor bra redan.
Ingen bil har jag heller så det blir bussen till husvisningen, bilen står på verkstan ....fortfarande. Det fattades en del bitar när dom skulle sätta ihop den så den får lite semester en dag eller två till.

Visst är dom söta ibland

Nuförtiden åker jag ju mest buss till o från jobbet.
Varenda dag ser jag ungdomarna som åker med, öronen är igenproppade, lyssnandes på musik och/eller desperat messande (att dom inte får ont i fingrarna?) De pratar sällan med varandra utan var och en sitter där i sin egen lilla värld. ibland får jag för mig att de messar med varandra trots att de sitter på samma buss?

Imorse när jag åkte in till stan satt jag framför en tjej som sov väldigt gott med hörlurarna på sig, hon spelade musik för glatta livet och så högt att jag hörde vilken låt som spelades i sätet framför henne :-) Jag tippar på Tinnitus eller hörselskador om ett par år för hennes del.

Sen kom jag på mig själv med att sitta och spela mobilspel medan jag väntade på bussen hem idag och flinade lite för mig själv för jag var nog inte ett enda dugg bättre än tonåringarna som messade istället för att prata, fast jag hade å andra sidan inte nån kompis att prata med där. Då är det väl tillåtet att spela mobilspel?

Nu har jag slängt reklamen....

utan att sambon har fått titta på den, jag gör så ibland och då märker han inte ens att han inte har fått se den :-)
Eftersom han konstant ligger två dagar efter med posten så kan jag lyckas ibland.

Förra veckan när jag låg på sjukan ett par dagar så hotade dom mej med en gastroskopi, jag meddelade glatt att ska dom stoppa ner slangar i min hals så lär dom söva mig först och läkaren lovade att skriva det på remissen. Jag har gjort en gastro innan och jag vägrar att göra det igen utan sedering.

I förrgår ringde dom från sjukhuset, jag skulle in idag kl.14 vilket innebar en hel dag utan mat o vatten. I min stilla enfald trodde jag stenhårt på att jag skulle få en klubba i huvudet eller nåt....
Men si den gubben gick inte .....det blev till att passera gå utan att inkassera pengar. Tant doktor testade två gånger och bägge gångerna spydde/ulkade jag rakt ut (det lilla som fanns där)slet ut alla instrument i ren panik när jag inte fick luft sen fick jag gå därifrån och skämmas.

Jag som egentligen är en lugn o sansad person och jag har dessutom jobbat på kirurgen i många herrans år och kan det här utan och innan.
Jag kan bara konstatera att det går tamejfan inte! Så fort jag får in slanghelvetet i munnen och dom närmar sig bakre delen av munnen/halsen så får börjar jag ulka och slita ut alla slangar i ren panik. Tårarna bara sprutar och jag hyperventilerar.

Jodå jag påpekade att jag hade bett om sedering men dom hade missat det som sagt och hon ville försöka ändå.
Enda trösten var väl att jag kom hem tidigt och kunde börja städa istället, numera är köksbordet fritt från allt utom laptopen :-)

hmmm

I morse tog jag en ordentlig syn på mitt köksbord ......inte var det vackert inte.
En halvvissen blomma.
en kryddkvarn som behöver fyllas på
en bunke med dagstidningar
en bunke reklam (jo sambon måste läsa ALL reklam)
en överbliven tallrik sen frukosten.
en laptop.

Hur kunde det bli så här?

Jag tror att eftersom vi jobbar som vi gör sambon och jag, så är vi sällan hemma förrän vid halv åtta - åtta snåret och då är det snabb middag som gället och slapp i soffan och kel med hunden tills det är dags att sova.
Vi har börjat äta middag i soffan framför tv-n?!?! Hur fan gick det till?
Jag som är motståndare i största allmänhet till att äta framför tv-n, jagh ar alltid tyckt att man ska umgås vid matbordet och diskutera dagens händelser .-/

Vad jag inte heller fattar är varför ingen städar mitt kök? Hemfrid var är ni?
Nähä just det ......sambon sa att vi inte hade råd med det.....
Fan bara att börja röja själv då.... fast inte idag för nu ska jag iväg till jobbet, ska bara gå ut med hunden först.
Åter hemma 15.00 idag Jipppeee!! Städddags :-)

Tre dagars jobb

är det kvar den här veckan minus helgen då .....fast där är jag å andra sidan ledig på lördagen för vi ska åka och titta på We will rock you på Circus :-)

Det låter som det ska bli en hyfsat lätt vecka tror jag :-)

Idag är det min lediga dag...

Så då ska jag göra lite nytta här hemma tänkte jag, nu när lugnet har lägrat sig. Barnen åkte till mamma igår och sonen åkte till sin pappa så kvällen var ytterst lugn.

Tvättmaskinen surrar redan för fullt, diskmaskinen väntar på att bli tömd då sambon lyckades "glömma" den igår kväll.
Hunden och jag har varit i skogen redan och nu väntar en varm kopp the på mig sen ska jag börja med lite mat till veckan.
Ikväll ska det bli oxrullader hade jag tänkte mig och när jag har dom i liggandes i grytan så ska jag börja på en levergryta som vi ska i morgon. Här gäller det att förbereda annars får jag bara korv o makaroner hela veckan och det ids jag inte......
Med kännedom om sambon o matlagning så lär det inte bli annat om han inte har färdig mat att värma tills jag kommer hem.

Sen får jag se om jag orkar med mycket mer mat idag annars kanske jag slår till och gör lite pannbiff också . Man ska kanske inte fresta lyckan för mycket?

Val .....

Jag får väl göra som dom flesta andra, konstatera att nu är valet och väljandet klart nästan iaf.
Sen ska jag göra som många andra undra var SD:s väljare finns nånstans för det är då inte någon som frivilligt talar om att de har röstat/kommer att rösta på SD utom möjligen 19års kompisar som inte begriper bättre? För de tycker det är ballt o häftigt att rösta på SD!? Kan undra om ingen pratat politik med dom nångång.

Dagens inkonsekvens?

Sambon: Du tjatar alltid och gnäller för att jag inte hjälper till hemma!

Dagen efter: jag hittar sambon liggandes på sängen läsandes en tidning när "vi" lagar mat (han försvann för mig)

Jag: jaså var det här du lade dig....
Sambon: Ja du får väl säga till om det är nåt jag ska göra ?

Får man stämma SJ för stulen barntid?

Våra timmar är så dyrbara eftersom jag inte ser sonen så ofta. Det är ju bara att inse att i en sjuttonårings liv ligger inte mamma så högt på umgängeslistan :-)

Därför är det aningen frustrerande när SJ inte behagar komma i tid.



Men när sonen ska åka hem då stämmer tågtiderna så det tjongar om det *suck* Nu har han åkt hem efter tre intensiva dagar, det är nästan så att mamma har lust att sitta vaken på rummet och vakta när han sover, ungefär som man gjorde när han var nyfödd då man sprang o kollade i sängen/vagnen stup i kvarten för att se om han andades.

Tyvärr funkar ju liksom inte det längre då sonen är vaken längre än mamma :-)

Igår gjorde vi stan, han o jag, sen blev det en trerätters middag på Kolgrillsbaren.

Till förrätt fick vi Tzatziki och Calamares

Huvudrätten för sonen blev svärdfisk med hummersås.....(jo han har rätt avancerad smak den lille rackaren) Mamma nöjde sig med grillspett.

Efterrätt blev en vit chokladmousse med hallon och digestivebotten.

Sen rullade vi ut från restaurangen och stönade hela vägen hem till soffan :-)

Äntligen!!!

Är sonen här, en timme försenad (¤/#&¤ X2000 som alltid är försenat) men nu finns han här iaf och mamma har pussat massor på honom (till sonens stora förargelse)
Sen ska han få hänga med mamma hela helgen förutom dom timmar jag måste jobba i morgon eftermiddag eftersom vi har en begivenhet som heter Kulturnatta här i stan och allt precis allt är öppet mellan 12 och 24 :-)

hej å hå vad det går.....

Jag ringde läkaren i måndags för jag har mått lite taskigt sista tiden (hmm eller ja ett bra tag men jag är ju envis kärring) Hjärtklappning, andfådd, trött, yr, taskig mage och illamående, tyckte det var otroligt jobbigt att ta mig upp för alla trappor på jobbet och för att inte prata om långpromenader med hunden som företogs i väldigt lånsam takt.
Det togs lite prover och jag som var övertygad om att jag hade hjärtinfarkt eller nåt blev inte ett dugg förvånad när läkaren kallade in mig igen och undrade hur jag orkade stå upp?
Tja tyckte jag du ser ju att jag står? Det visade sig att jag hade ett blodvärde som inte var av denna världen.... typ 60 eller nåt sånt (jag lyssnade inte så noga) med tanke på att jag brukar ha sådär 125-130 så var det nog lite lågt.
Det blev marsch pannkaka in på akuten till min stora frustration, jag tyckte att det kunde vänta till nästa dag eller nåt (eller kunde han inte ge mig en spruta med järn?) Farbror doktorn garvade rått och sa att här hjälpte nog bara en påtankning av lite blod.
Jag tillbringade ca sex timmar på akuten innan de kom till skott och la in mig på en obs- avdelning och började pytsa i mig blod. Fast jag medger att jag fattade aldrig varför jag skulle fasta i nästan två dygn.
Två påsar och ett dygn senare hade blodvärdet höjts till 80 och genast sjönk mitt hopp om att komma hem.
Två påsar till och ett par vidriga undersökningar samt ännu ett dygn senare hade jag 118 (Hallelulja prisad vare han i himlen!!) och jag pratade mig raskt ut från avdelningen
med löften om att kolla blodvärdet hos min vanliga doktor och att göra resten av undersökningarna polikliniskt.
Nästan tre dygn på sjukhus är tre dygn för mycket (från måndag förmiddag till onsdag lunch) och det enda synliga resultatet är ett par sönderstuckna armar fulla med blåmärken.

Nu tänker jag hålla mig långt borta från allt vad sjukhus heter ett tag. Ja ja jag ska göra de sista undersökningarna som fattas också! Men sen är det finito .......tack!

Grin - Varning på stan

Sambons band på en spelning, en väldigt dålig inspelning men ....

och nej det är inte sambon som sjunger utan han döljer sig i ena hörnet med gitarren :-)

Bästa? stunden på veckan

hm njaäe men en av dom bättre stunderna är det. När sambon har åkt för att repa med bandet och jag är själv hemma. Jag har ett rätt stort behov av att få vara själv och bara få njuta av mitt eget sällskap förutom vovven då :-)
Boten på det när huset är fullt av ungar är att ta hunden med mig och åka iväg nånstans där vi kan lulla runt lite själva och bara njuta. Tyvärr tillåter ju inte alltid vädret sånt men hur var det nån sa? Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder eller nåt sånt?
Fast det har jag fortfarande inte fattat :-)
Men just söndagar är så skönt när jag får hela huset själv. Morgnar kan vara en sån stund också, när alla har gett sig iväg till skola o jobb, sen är det bara jag o vovven kvar, det är då jag lägger upp fötterna på stolen mittemot och läser morgontidningen i lugn o ro

Tjoohooo

Vadan detta utrop vid denna tidiga timme?
Jo sonen dyker upp nästa helg ...........Tjoohooo

jobbet i bilder .......

En del av min utsikt när jag står i receptionen, utsikt över ingången och lite av butiken

utsikten från andra hållet över receptionen o butiken

cafeét och entresolvåningen ovanför

Entrehallen på jobbet med utsikt över cafeét

Lite bilder över mitt jobb, inne i museerna får det inte fotas alls :-/

Nu återgår jag till mitt vin o soffan

Pensionärer

Inte var det konstnärsfest igår inte, nej det var konstnärsföreningarna i stan (300 pers) som hade party med konstmuseet.......skit samma..... same shit but different som någon så vackert sa.

Men jisses vad dessa panschisar kan parta, är det åldern som gör dom så släpphänta?
När bufféborden öppnades så började en del med att slänga plastmuggar med nötter i golvet. Det var bara o kuta efter en sopkvast o skyffel.
Sen envisades damerna o herrarna med att sitta på vår butiksinredning o varorna och äta?! Vi motade bort dom o hänvisade till att de blev betalningsskyldiga om de smutsade ner varorna (vi har bara designvaror som kostar skjortan) Vi motade ut dom från museerna stup i kvarten och påpekade att mat o vin inte fick tas in på själva museet, "men jag håller hårt i glaset och lovar att inte spilla" fick jag till svar?!
Vi fick flytta vår kassa i receptionen för att de envisades med att käka o dricka vin på disken.
Sen blev vi helt plötsligt städ/servering/diskpersonal, för att rädda vår reception och butik fick vi springa och plocka buffétallrikar och glas som folk bara lämnade kvar.

Det var bara att skratta åt eländet men herrminje så slut vi var när klockan var halv tio och alla knatade hem med sina kryckor och rullatorer. Då hade en del av oss jobbat sen tio på förmiddagen och vi andra sen halv tolv på dan ......

Slutsats: Pensionärer är ena riktiga partyrävar .-) och att den här tanten börjar nog bli gammal för idag är jag trött i ögat :-)

funderar

Vilket liv man lever , sova, äta och jobba.
De veckor vi inte har barnen här så är det inte så mycket mer, skulle vara våra hundpromenader då.
Nu har vi snart tagit oss igenom en hel vecka med öppet på museet och lite rutiner börjar falla på plats fast det fattas massor ännu.

Men just öppnings- och stängningsrutinerna börjar sitta. Ikväll blir det mingel igen då är det nån konstnärsfest på kvällen så idag jobbar jag från halv tolv till tio ikväll *pust* Det enda jag hoppas på är att konstnärerna är trötta och vill lägga sig tidigt så att de går hem i vettig tid :-)

veckans enda "lediga" dag

Idag är jag ledig....... hmm ledig o ledig, jag ska jobba ikväll för det är någon sponsorkväll men jag börjar inte förrän 17.30 så då är jag väl ledig?

Frissan är avklarad för denna gången, hyfsat snyggt resultat måste jag nog säga. Klippning, slingning, ögonbrynsfärgning o lite plockning á 660 kr.
Det där med att plocka ögonbryn är i mitt tycke lite överdrivet men jag har lovat frissan att hon ska få hållas på ett vilkor.......hon får absolut inte tunna ut dom till små smala streck utan endast plocka sånt som ligger "utanför". Det tar henne ca tre minuter så jag får väl stå ut :-)

Det kommer att bli en lugn vecka här och jag måste ordna lite hundvakt också för torsdagen då jag jobbar i tio timmar, sambon sitter i stockholm o jobbar den dan. Så det blir lite länge för vovvisen att vara själv.

Idag har jag ätit något som jag har längtat efter länge. Bruna bönor och fläsk, jisses vad gott det var! Nu är jag stoppmätt för givetvis satte jag i mig för mycket. En hundprommis på detta så alla bruna bönor o fläsk landar där dom ska sen en timme eller två på soffan med en bra bok. Det låter som en bra idé i mina öron

Helgen försvann

Fortare än kvickt tror jag, innan jag hann med att andas var det söndag kväll.
Nu är det bara en veckas jobb sen är jag ledig i två dagar :-)

Barnen har åkt till mamma och sambon kom därifrån med blossande öron och stukad blick, han hade glömt laga mat så de har inte fått någon mat på hela dan. Vilket barnen (med skadeglädje) genast upplyste mamma om. Sen kan man ju tycka att två "barn" på 16 och 19 år borde kunna öppna käften själva och framförallt borde de kunna laga någon form av mat också.

Tyvärr måste jag säga att jag misstänkte detta när jag kom hem igår, jag slutade mitt jobb halv fem och inte var det matos som mötte mig i dörren. Men för en gångs skulle frågade jag inte vad vi skulle äta, jag kommenterade det överhuvudtaget inte, utan jag började bara ge hunden mat, fixa med tvätten som väntade på mig, sen tog jag o vovven en långprommis för han hade inte varit ute sen lunchen. När jag kom hem hade sambon lastat bilen med barnens grejer för den otroligt långa färden på trehundra meter hem till mamma (ja både han o exet kör barnen båda hållen för det är så jobbigt att bära?!)

Sambon åkte sedan vidare för att lasta ur släpet efter bandets spelning i lördags under tiden fixade jag ihop lite mat åt mig (sambon hade ätit för mycket godis o ville inget ha)

Nu är det dags för hundprommis .......igen :-)

mingel o helgjobb

Nu har det minglats på torsdagkvällen och idag har det varit premiär för öppnandet av museerna. Jag har jobbat sen nio i morse och till nio ikväll med kvällen full av mingel o uppträdande. På tal om det så var det ett uppträdande som hette duga en grupp som hette Conrytmo som uppträdde både på eftermiddagen under premiären samt på kvällen för oss inbjudna. Jisses vilket trumuppträdande! De är verkligen värda att titta på det var otroligt mäktigt och imponerande. Kolla in www.conrytmo.se
Nu ska jag dra mig tillbaks till sängen sen blir jobb i morgon också.

Ikväll

Ska jag mingla på smygpremiären *tjoohooo*

Visst är det konstigt?

Jag har en, säger en ledig dag på åtta dagar. Resten jobbar jag dessutom får jag gå in o jobba extra på nästa lediga dag. Dvs jag får gå in o jobba extra på kvällen då det ska vara nån happening på kvällen.
Min lediga dag kommer att tillbringas med att tvätta, städa undan det värsta, klippa gräset, gå ut med hunden på en långpromenad, handla mat till min "kära" familj så att de ska ha mat när jag jobbar. Laga maten lär de få gör till stor del själv.

16år går första året i gymnasiet nu och är borta det mesta av dagarna, 19år är "ledig" dvs hon har inget jobb utan får ibland ett påhugg på posten då o då, för det mesta får hon det en vecka i taget. Hon har alltså varit "ledig" hela veckan och klarar inte ens av att gå ut med hunden i en kvart innan hon drar till sina kompisar. Igår när jag kom hem hade vovven inte fått lov att gå ut på hela dan, stackarn. Det var bara att kasta in väskan o matlådan och ge sig ut med en gång. Detta gör mig så topp tunnor rosenrasande så att jag är på väg att anmäla henne för djurplågeri!
Tyvärr är det inte första gången det händer heller, jag har alltid fått köra hem på lunchen en sträcka på två mil enkel resa och gå ut med hunden, jag har alltså fått äta i bilen för att hinna med. När jag har kommit hem för att gå ut med hunen så sitter hon och glor på tv, förlåt ligger och glor på tv "för att det är så jobbigt att sitta" och tycker att det är helt ok att jag måste köra som en iller, förbereda mackor att ha i kylen som jag kan äta på vägen tillbaks till jobbet, springa ut med hunden och köra för fullt tillbaks två mil till.

Idag klev jag upp slängde in tvätt i maskinen då råkade skönheten vakna på sitt rum ovanpå tvättstugan och blev skitarg för att jag 1. tvättade så tidigt, 2. Tog hennes tvättid? Hon hade faktiskt tänkt att tvätta idag. För hon hade "Citat: inte haft tid att tvätta innan i veckan, slut citat"
jodå jag kan erkänna att jag "tog barnens tvättid" (barnen får lov att tvätta mån-tors, jag tvättar fre-sön, behöver de tvätta på helger får de fråga om det är ok) men eftersom barnen här sällan eller aldrig visar sitt vackra nylle innan tolv på dan så tänkte jag tvätta för att slippa jobba dubbelt i helgen. Men som jag så stillsamt påpekade för den högljudda damen ifråga så betvivlade jag starkt att hon inte hade haft tid utan hon har snarare valt att hellre umgås med sina vänner än att tvätta. Det var hennes val och nu när hon ska bort i helgen så kommer hon på att hon måste ha rena kläder med sig, som sagt planera sin tid är inte hennes starka sida. DESSUTOM var det väl mer än vana än ett undantag att hon tog "min" tvättid och utan att fråga.
Jag tror att damen behöver flytta hemifrån, vilket jag har påpekat för sambon eller så kan hon flytta till mamma och bo där permanent. Tyvärr är det så att ingen orkar med henne mer än en vecka i taget, varken hennes mamma eller vi så vi sitter väl där vi sitter tills hon har ett fast jobb .............*suck*

Snart så......

Är det skarpt läge på jobbet. På torsdag är jag ledig ......det krävs om man ska piffa till sig inför kvällens mingel *S* Ju äldre jag blir desto längre tid tar det :-/ Näää det är inte därför jag är ledig utan för att jag ska slippa jobba åtta dagar i rad eller nåt. Nu blir det bara fyra + fyra "grejt"!!
Idag var det två hela uppslag om nya museet i lokalblaskan www.vlt.se för den som har lust att glutta. Det är ju två museum som ska inhysas i lokalerna, vad jag inte fattar är att man måste separera intervjuerna ? Jag har hela tiden fått inpräntat i mig att vi ska vara som syskon och dela ljuvt och lett.... hmmm

Om hur mesiga är 08-or då?

Ibland är det tur att man har en sambo med huvudet på skaft .....Not!
Idag skulle vi guida lite 08-or runt i trakten och det hela skulle avslutas med en guidad tur på ett bilmuseum. Det var sambons interna mc-klubb på jobbet som skulle komma + en del härifrån stan.
Av nån outgrundlig anledning så fick han för sig att kolla sin jobbmobil i morse innan vi skulle iväg (för som vanligt hade han stängt av ljudet på den och som vanligt glömt bort det)
Och si på fan .......han hade väl ett antal missade samtal o lite meddelande från de ömtåliga och mesiga 08-orna. De ställde in hela kalaset för det hade ryktats om regn idag?!
De ringde alltså och meddelade detta redan igår vid lunchen och det hade ju som sagt sambon missat.
Men hur mesig är man då? Det har inte regnat en droppe här idag och skulle inte ha gjort det heller om man kollar väderleksrapporten. Det regnet som kom var i natt precis som utlovat.....

Ja ja vi fick ju oss en liten rundtur ändå och sambon har fått lite ammunition att skjuta av om nån gnäller i Stockholm :-)

Ikväll bli´re

Myyyyys........
Här vankas kräftor och lite räkor för de mer kräsmagade (sambon) rostat bröd, aioli lite sallad och annat krafs (återstår att se vad frun i huset kan rota fram) icke att förglömma lite vin till denna utsökta måltid :-)
Morgondagen kan bli aningen beige? Fast med tanke på att jag o sambon ska möta upp ett Stockholmsgäng på mc för en liten guidning i trakten och ett besök på. ett bilmuseum så lär det inte bli för mycket vin ikväll, möjligen ett glas eller två.

I morgon dyker barnaskaran upp igen och jag påbörjar min tredje vecka på museet. Nu börjar det närma sig öppningsdag. Vi har en smygpremiär den 2 sept med mingel på kvällen för speciellt inbjudna (däribland jag o sambon) sen blir det storpremiär för allmänheten på lördagen den 4 sept. Samt lite mingel på kvällen för speciellt inbjudna (jag såklart fast utan sambon)
Jag kollade lite på schemat och jag kommer att jobba hela veckan inklusive hela helgen och måndagen därpå......... åtta dagar på raken för på söndag börjar schemat gälla och då är det skarpt läge. Sen blir det jobb på eftermiddagar hädanefter och var tredje helg. På ett sätt ska det blir rätt så skönt .... jag kommer att slippa laga så mycket mat hädanefter (hoppas jag iaf) eftersom jag kommer att jobba till halv sju eller halv nio varenda gång jag jobbar förutom helger då blir det halv fem men ok då jag kan laga mat på helgen :-)

Jobb på hög nivå

Här jobbas det högt och lågt med alla larmrutiner, kassarutiner, värdrutiner och alla andra rutiner hit o dit.
Jobbigt men roligt, jobbigt för att allt är nytt och hänger i luften så ingen kan tala om för oss vad som gäller utan vi får (tyvärr) gissa oss till en del och hoppas på att det kommer att funka även efter öppningsdagen den 4 sept.


Dags för nästa pass ...........

Söndagar .......

är det gruvligaste som finns ...i vanliga fall. Idag konstaterade sambon att han hade tränat tilllräckligt med handen så vi packade lite matsäck och drog iväg på hojarna (första låånga utflykten för i år)
Hallstahammar till Engelsberg och Norberg för att åka tillbaks via Västerfärnebo och Skultuna. Nästan 15 mil blev det på hojarna, dessa fina vägar, lagom krokiga och svängda med lagom hastigheter på ca 80 knyck.... Easy rider here I come!! Det fattas liksom bara fartvinden i håret... (näää jag kör inte utan hjälm men man kan ju fantisera lite liksom)

Idag ska tonåringarna åka till mamsen och det ska bli så skööööönt. De har varit hos oss i tre veckor vilket nog är två veckor för mycket, iaf för mitt o sambons humör och tålamod.
Nu stundar en vecka utan barn vilket ska bli skönt då vi kan få njuta lite av tystnaden och få lite tvåsamhet också.
Nu väntar en bra film på mig ..... iaf hoppas jag att den är bra. Vilken? Ingen aning får se vad som finns i hyllan :-)

Helglugnet har lagt sig ........

I morse fick jag ett ryck så nu är huset städat minus barnens rum, toa o vardagsrum. Det får dom roa sig med själva. Jodå dom har ett eget vardagsrum och en egen toa på det villkoret att det städas där. Tyvärr uppfylls inte löftet så ofta. Jag kan se det framför mig när det ska flyttstädas här hehehehe..... för dom ska själva få lov att flyttstäda de rummen *hornen växte ut i pannan på mig*

Flyttstädning då? Ja antingen säljer vi huset o då ska här flyttstädas eller så hinner de flytta hemifrån och då ska det också flyttstädas efter dom, vilket som kommer först återstår att se :-)

Sambon lyckades att köra hoj igår igen leendet som fanns i hans ansikte när han kom tillbaks var nog det största som skådats på denna jord .-) Några längre turer blir det inte och ingen stadskörning då man får koppla för mycket men ett par mil landsväg ska det väl kunna bli...
Livet återgår alltså till det normala även i västerås ibland :-)

Fredag

Igår kväll försvann tvätten ...........nåja hälften av den iaf. För den halvan som låg i torktumlaren orkade hon inte ta just då?!
Sen har hon föga förståelse för att vi kallar henne lat?

Idag är det fredag ....Hallelujah .......det behövs att vara lite ledig efter en hård vecka både på jobbet och hemma, idag ska vi köra till Hallstahammar och presentera oss för en del av museét som finns där ......sen tillbaks till Västerås för att bli plåtade och intervjuade *huuuu*

Torsdag...

jodå tvätten hänger där än, sambon bråkade halva kvällen med henne för att hon skulle plocka ner den, men icke sa nicke. *suck*

Igår var jag på party, bara ett litet party, vi är ett gäng som har en årlig träff på en restaurang, pratar skit och äter gott en kväll per år.
Igår var det dags och jag var väl hemma vid tio-tiden, sambon satt och jobbade i köket. 19år låg fortfarande i vår soffa i samma ställning som när jag gick hemifrån ( hon hade legat där sen hon gick upp igår) diskmaskinen som jag startade när jag gick hemifrån var fortfarande full med ren disk och all skitig disk låg (fortfarande) i diskhon, det såg likadant när jag kom upp i morse så den hade fortfarande inte hoppat in i skåpen/diskmaskinen frivilligt.........konstigt?!
16år var instängd på sitt rum ......som vanligt, hon kommer enbart ut när det är mat och knappt det så henne såg jag överhuvudtaget inte igår. Kan undra om hon lever?

Det var rätt så skönt att få åka hemifrån igår kväll, jag struntade i mat till de som var kvar hemma och jag anser fortfarande att det inte är mitt ansvar när jag inte ens ska vara hemma. Vad de åt till middag? Mackor ....till 19års stora besvikelse ....när sambon tyckte att då kunde hon laga mat själv åt dom tuggade hon i sig ett par mackor under protestvrål.
Det är inte lätt att vara lat inte.

Nu har vi haft sambons barn här i tre veckor, är jag lite trött på det eller?

Jobbet idag blir att lära sig kassa och kassahantering samt hur man lägger in varor och lager på kassorna ......*pust* Jag gissar att jag kommer att vara lite slut i huvudet ikväll :-)

Onsdag ........

och *trumvirvel* tvätten hänger kvar!! Är jag förvånad? Nääääää. Luttrad möjligen.
Det är väl chict att ha en egen garderob i tvättstugan? Att man är i vägen för alla andra kan väl kvitta när man är 19 är man myndig och gör som man själv vill enligt lag. Jo tjena!
Det ska bli intressant att se hur länge tvätten kommer att hänga kvar.

Bor man hemma så får man lov att följa de regler som finns hemma. *morr*

För övrigt är det nya jobbet väldigt intressant det också, mycket att ta in om alla rutiner som inte finns än :-)

Det nya jobbet

Jaha då har man varit på det nya jobbet som museivärd i en dag....
Det var en dag med massor av info och sen blev det lite mer info och ännu mer info, ovanpå det blev det lite presentationer av folk o fä.
När jag kom hem igår snurrade det ordentligt i huvudet av alla nya intryck och ändå hade vi tre nyanställda inte gjort ett enda dugg mer än att sitta o lyssna och gå runt och titta.
Museét har nämligen inte öppnat än ........inte förrän om 14 dagar smäller det rejält. Då ska vi kunna allt och lite till :-)
Butiken och sortimentet, kassan, utställningarna, vilka som ställer ut och vad dom ställer ut, larmen icke att förglömma larmen. Bara dom gör mig nervös.
Detta ska vi lära oss under dessa 14 dagar och inget finns på plats ännu mer än larmen, Puuuuuh!! Under tiden vi lär oss ska vi vara behjälpliga när konsten anländer och mellan varven ska vi packa lite goodiebagar till de två mingelfester som ska gå av stapeln. Jodå vi får närvara utan att arbeta på bägge festerna :-)

Det kommer att bli två hårda veckor men gud så roligt det kommer att bli.

Sen kommer man hem på eftermiddagarna och är slut då möts man av en tjurig 19år vars födelsedag vi firade i söndags, en födelsedag som går till historien skulle jag vilja påstå.

Först var hon sur för att hon inte fick laga mat till kalaset (15 personer) hade vi kunnat lita på henne hade hon säkert kunnat få laga mat. Men hon kunde inte bestämma förrän dan innan vad som skulle lagas osv ...... i slutskedet visade det sig att det var tur att hon inte fick laga maten.
Fredag kväll skulle hon tvunget ut o festa, i mitt stilla sinne tänkte jag att det här går aldrig vägen och som (vanligt) fick jag rätt. På lördagen mitt i alla förberedelser, städning, handla det sista osv... ringer hon o begär hämtning NU! När sambon påpekade att han stod på Ica och att hon blev hämtad när han hade tid blev hon topp tunnor rosenrasande, för hon var "sjuk" och hade feber och skulle bli hämtad nu. Sambon påpekar lite "snällt" att hon var dålig redan igår men då skulle hon tvunget ut och då kunde hon ta sig ut själv alltså fick hon ta sig hem själv eller vänta tills vi hade tid.
När vi kom hem från stan sitter hon på trappen och spyr så det stänker över hela uppfarten för hon hann inte in, sambon påpekar att du städar själv omedelbums, varenda spya ska bort härifrån. Då tjuter damen i högan sky "ser du inte att din dotter är sjuuuuuk" The dramaqueen har gått i gång på högsta växeln. För fyllesjuk DET var hon då rakt inte utan det var lunchen hon åt på stan som det var fel på.
Hon fick städa sen la hon sig och sov till kvällen varefter hon kom upp o satte sig i en fåtölj och skrek efter mat, både sambon o jag påpekade att mat var nog inte det lämpligaste när man spyr så man inte ens hinner gå in utan the o knäckebröd var nog lämpligast, då skrek hon att varmt o knastrigt skulle hon inte äta. Ja här var ett liv utan dess like innan hon begav sig tillbaks till sängen o tjurade för att vi inte serverade maten åt henne, hon var var ju så sjuk att hon inte orkade göra nåt själv.
På söndagen satt hon o tjurade i en fåtölj här och vägrade städa eller hjälpa till med något som helst för hon var sjuuuuuuuk, ända tills sambon sjasade in henne på rummet och tyckte att hon kunde sitta där tills hon blev på bättre humör och ville hjälpa till med nåt.
Tyvärr inträffade aldrig det tillfället (som vanligt)
När gästerna anlände var hon uppe o duschad iaf men pep o gnällde till varenda gäst över hur sjuk hon var.
När sambon skulle ge sig iväg för att repa med sitt band blev hon väldigt mirakulöst frisk nog att följa med, underliga äro Herrens vägar.
Fast innan hon gav sig iväg var hon tvungen att yla lite igen för att jag tvingade henne att tömma tvättmaskinen (jodå mitt i alltihop när gästerna var här började hon tvätta?!)
Tyvärr är det så med damen att om man inte tvingar henne att tömma maskinen på tvätt så ligger den där i flera dagar, vilket iofs inte gör mig något då det är hennes tvätt möglar, inte min. Men jag var tvungen att ha maskinen efter kalaset då jag inte hade hunnit färdigt med tvätten innan.
Idag är det tisdag och hon hängde sin tvätt i torkskåpet i söndags och den hänger där fortfarande om jag inte tvingar henne att plocka ner den så lär den hänga där tills hon går i pension. För istället för att plocka ner tvätten använder hon torkskåpet som garderop och tar det hon behöver för tillfället, resten får hänga kvar. Tack o lov att det finns en torkvinda så jag kan torka tvätt ute för jag orkar fan inte att hålla på att bråka med henne varenda dag!
Är det inte tvätt så är det disk på rummet som inte kommer ner eller så har glufsat i sig vartenda dugg av ägg o makrill i kylen, damen ska ha omelett med makrillmacka varenda morron ....tror hon. Jag har bestämt att mer makrill kommer inte in i det här huset på väldigt länge

Porten har öppnats!

I fredags gjorde jag mitt sista pass på kirurgen, tack o lov! Jag bjöd på kladdkaka o grädde på eftermiddagen .....sen drog jag fortare än kvickt.
Jag kommer inte att sakna det ett enda dugg, jo en del av de som jobbar där men inte annars.

På måndag börjar jag på det nya jobbet på museét på stan, jag har kollat på tåg o busstider, för det är så jag kommer att försöka ta mig till stan/jobbet.
Tiderna kollades upp snarast när jag fick mitt mail om hur vi ska arbeta under introduktionen fram till invigningen av det nya museumet (stavning?)
Jag måste nog säga att jag jublade lite.... 9-15 kommer vi att arbeta i fjorton dagar även om jag räknar med att vi kommer att få vara kvar längre ibland.

Idag blir det kalas här mer om det sen

Idag

Är det första gången sambon ska vara med bandet o repa fast han ska inte spela gitarr, det funkar inte handleden till utan han ska försöka vara med på keyboard istället.
Jag sitter här hemma o håller tummarna för a tt det ska gå bra då han har saknat musiken otroligt mycket, det förutom hojen är hans livsnerv när det gäller avslappning o andningshål.

Han försöker att spela gitarr med jämna mellanrum här hemma, för det mesta slutar det med att han svär över att han inte kan ta vissa ackord eller för att det så ont i hans handled o arm.

Tyvärr kommer läkningsprocessen att ta ett år innan de kan avgöra hur bra han blir. På vägen dit kommer han nog att få göra en eller två operationer till.
Nästa vecka är det läkarbesök och då får han troligen besked på ev. operationer.

Idag har jag också lyckats få tag på sonen efter två dagars enträgna försök. Jag kan bli tokig när jag inte lyckas få tag på honom. Jag sitter trots allt femtio mil ifrån honom och när jag hör talas om olyckor i mitt gamla neighborhood då blir jag skitorolig....
När jag då påpekar att han måste höra av sig när han ser att jag har ringt så får jag till svar: "Ööhh bah typ jag glömde"...
Jävla unge :-/

oj glömde

Igår åts en lunch "from heaven"

Stekta kantareller på macka, Jisses var jag i himlen eller??

Jag får fortfarande ståpäls av njutning när jag tänker på den!

Idag är det sista semesterdagen

och vädret är som mitt humör ...grått.
Igår hade sambon o jag en svullokväll med rester (vilken lördag va!)

Pasta som värmdes
En ytterfilé som var kvar sen grillen skivades.
Ett par färska lökar hackades grovt.
Färska champisar som hackade lite grovt.

Löken o champisen ner i stekpannan på med lite grädde o lite creme fraiche
låt puttra ett tag ner med lite hela färska körsbärstomater
Ut i landet (läs krukan på altanen) och plocka lite Citrontimjan som rivs ner
salt o peppar

Sleva upp pastan på tallrikar, ös på röran från stekpannan, värm köttet en aning o lägg på.
Jag som älskar oliver slängde på såna på min tallrik också, riv över lite parmesan.

Mumma för volangerna :-)

Jag fick så jag teg

Satt här innan i veckan o gnällde för att det spöregnade och var allmänt trist, igår när vi var i Stockholm var det varmt o skönt. Idag blir varmt o skönt.
Eftersom jag är svensk måste jag ju hitta ett fel med det............Det kom två veckor för sent!!!
Jag ska ju jobba på måndag!!
Aldrig blir det bra.....:-)

Vovven som var med i storstan igår var t otalt slut efter dagens vedermödor och sov som en gris (ja han lät som en sådan också ) hela kvällen igår och just nu snarkar han vid mina fötter

Idag blir det lite stan för att uträtta lite småärenden och handla mat (denna mat!!) Ikväll blir det grill och vin. Jag ska suga ut vartenda uns ur dessa sista dagar på semestern :-)

Stockholm idag då kanske?

Mest beroende på om sambon får loss tummen nångång.
Jag körde hemifrån 08.45 för frissan och då lovade han att vara klar till 10 med dusch o rakning, ja vad han nu hittar på därinne.

Jag återkommer 09.50 och då sitter sambon (fortfarande i svettiga träningskläder) o surfar på nätet. Ja han funkar så... (när han har köpt en ny sak måste man lära sig ALLT om den saken in i minsta detalj, just nu är det mc-n som ska detaljstuderas)
Han har inte ätit frukost än, inte duschat, inte rakat sig - bara det tar nog en halvtimma minst med tanke på att han inte har rakat sig på nästan en vecka.

När jag lite försynt påpekar att han skulle vara klar till 10 får jag till svar att det är minst tio minuter kvar!!

Just nu är klockan snart halv elva och han har (äntligen) ätit klart frukosten och nu vimsar han runt efter sitt sjuttielfte par med glasögon för att kunna se o raka sig.
Jag misstänker att vi inte kommer att åka till Stockholm idag för han lär inte bli klar före halv tolv med tanke på rakning o dusch kommer att ta en timme.
Jodå han tillhör långduscharna också *suck*

Uppdatering: halv tolv blev klockan innan vi kom iväg men vi kom iväg iaf :-)

inget vin blev det

utan vi tog "barnen" med oss o gick på bio istället och såg på Trollkarlens lärling...
Förra veckan såg jag o sambon Inception och den var också helt ok.

Det verkar som vi har bytt konserterna mot bio för ögonblicket, fast en konsert väntar i september.... A night at the opera, det ska bli skitkul som barnen så glatt uttrycker det :-)

Boooring

Det är vad denna dag är,
jag har förberett middagen
röjt i köket
tvättat all tvätt
bytt lakan
varit ute med hunden i regnväder
torkat golvet efter hunden

Kan jag inte bli belönad med 20-25 grader o solsken då? Istället för detta j"%¤&/a regnväder!!

Som ett brev på posten

Börjar jobbångesten att smyga sig på mig, Jag gillar att jobba föralldel och jag ser framemot att få börja mitt nya jobb i mitten på augusti.
Innan dess har jag en vecka kvar på det tillfälliga (mitt gamla s a s) och det är väl ingen höjdare men det är "bara" fem dagar, fem dagar fyllda av frukostar, sprita avdelning, sortera papper, städa o annat tråk.
Jag går fortfarande och suger på om jag ska ge chefen min åsikt om hennes maktdemonstration för det är vad hon har sysslat med under de två månader jag har varit där.
Det har varit löjliga saker som att vägra mig nästa vecka i semester för att jag ska få en chans att samla ihop mig till nästa jobb, trots att jag officiellt inte ens finns på avdelningen, tvinga mig att utföra arbetsuppgifter som jag har klara papper på att jag inte ens får göra etc. Massor av småsaker som görs bara för att se om jag protesterar så att hon kan sätta dit mig för arbetsvägran (jodå jag har fått det hotet mer eller mindre uttalat för mig)
Frågan är väl om det är lönt att påpeka hennes maktdemonstration, den enda som vinner något på det är väl min självkänsla för hon lär väl (misstänker jag) strunta totalt i vad jag anser.

Sen har sambons tonåringar anlänt och 19år jobbar (Hallelulja!) och förhoppningsvis får hon fortsätta jobba ett tag till så vi kan få lite lugn o ro hemma. 16år håller på att förbereda sig för första året på gymnasiet (läs börjat oroa sig) kolla busstider etc :-)

Nu har vi bara en i skolan så nu kan man liksom inte ens längta efter att lovet ska ta slut *S*