Under en veckas tid har jag funderat och funderat på om jag ska skriva något här om vad jag har sysslat med. Efter mycket velande har jag kommit fram till att: "vad hjärtat/hjärnan är fullt av talar munnen" eller fingrarna i det här avseendet.
Så här är det, i över två års tid har jag väntat och längtat, funderat och tvekat. Nu har jag gjort det! Efter fyra veckors elände så har jag äntligen gjort det och jag hoppas att jag aldrig mer i detta livet behöver gå på pulver mer!
I måndags gjorde jag en Gastric Bypass på akkis i Uppsala och igår kom jag hem med fem hål på magen och en träningsvärk som inte var av denna världen.
Idag har jag ätit och druckit, ätit och druckit och så kommer väl livet att bli ett tag framöver (jo jag vet att det blir hela livet men det blir en vana då) Just nu har jag fullt sjå med att försöka inrätta mitt liv efter maten o drycken.
Sjukhusvistelsen gick bra och de var väl mest sura över att jag ville hem och jag fasar var gång jag måste hosta, en pina som är en nära döden upplevelse. Jag tror att jag vaknade fem gånger i natt och var tvungen att sätta mig upp för att hosta och bara sätta sig upp i sängen är ett helt jävla företag då man är lite öm i typ hela magen.
Det jag hoppas på nu är jag ska rasa i vikt (givetvis) men också att jag ska få en hel massa andra effekter av operationen som jag egentligen önskar mig mer. Mindre värk, att min artros och dåliga höft/knä ska låta bli göra så mycket väsen av sig. Att jag ska kunna ge mig ut på långvandringar igen. Att jag ska orka mer överhuvudtaget så om en eller ett par veckor så börjar arbetet (värken i magen får väl först ge med sig eller?)
Bara idag har jag varit ute på två promenader med hunden så att helt stillasittande-liggande är jag absolut inte.
Kvällen ska tillbringars i soffan med hunden då sambon är på spelning nånstans i Stockholm i morgon är vi bjudna till svåger och svägerska för att fira födelsedag ......hmmm ja jag är måttligt road men det återstår att se hur jag mår i morgon om jag följer med eller ej.
En trevlig kväll i kylan önskar jag alla för nu är det dags för lite käk igen :-)
4 kommentarer:
Vilken överraskning! Då hoppas jag att allt går efter planerna och att kilona rasar samtidigt som du mår bättre på alla vis!
Tack Cici det hoppas jag också på :-) även om det känns lite pirrigt just nu
Oj, det var inget litet beslut direkt. Men vad bra att du verkar nöjd nu när det är gjort =) Hoppas hela resan blir komplikationsfri för dig, och att du får de possitiva effekter och mål du vill ha på vägen.
(Har följt din blogg, fast inte kommenterat så mkt, varför vet jag inte, men din blogg är jättetrevlig att läsa (= så du vet)
Madeleine: Tack det kan behövas, det är/blir en lång resa som kommer att vara hela livet. För trots allt är operationen en total omställning på ditt liv, för att du ska kunna få några positiva effekter så måste du nog vara beredd på att ställa upp på det. Kort sagt jobbigt men spännande :-)
Skicka en kommentar