Förkylningen så här långt

Har förvandlats till en ögoninflammation istället.
Jag tyckte väl att ögonen kändes konstiga i helgen. Igår kväll råkade jag se mig i spegeln (nä jag gör faktiskt inte det så ofta)
och si på fan......ögonen var röda som på en albino, inte konstigt att det skavde!
Nu baddar jag med kamomillthe och håller tummarna för att det kommer att gå över av sig själv.
Förutom det så kommer sonen snart, snart, snart

Dragit ner rullgardinen ett tag

för värsta förkylningen from hell!
Att det får plats så mycket snor i en näsa/huvudet Jisses!!!

Dåligt samvete

Har jag absolut inte för att jag har gått hemma, har varit småfebrig o haft ont i halsen.
Det har varit lugna dagar för mig och tror jag välbehövliga.
På lördag är det jobb igen och då börjar vi med ett maraton för det ska tydligen vara party på kvällen, inte ett party jag får vara med på utan några som har hyrt lokaler på jobbet och vi ska vakta stället.

Motorcyklarna ska också stallas upp i helgen och vi fortsätter att förbereda för vår försäljning vilket innebär att vi måste stalla upp cyklarna någon annanstans = mer utgifter.
Det som fattas nu är en köpare eller rättare sagt vi har köpare men inte till det priset vi måste ha ut för att klara nästa boende.

Sambon börjar oroa mig, han gillar inte sitt jobb längre (en massa omorganisationer som inte blev till det bättre såklart) så nu har jag peppat honom att söka nya jobb. Håll tummarna! Sen är han orolig för vårt köp och den stundande operationen på sin arm, rekonstruktionen efter olyckan förra året. Det är mycket nu som han oroar sig för. Han är en grubblande själ den där som jag delar tidning med :-) Jag förstår grubbleriet för jag grubblar också men kan nog till skillnad från honom stänga av de delarna när det blir för mycket och bara "åka med"  Jag går igenom allt i huvudet och älter lite under en tid sen kommer jag oftast fram till att det som jag inte kan påverka är inte lönt att grubbla över och stänger av det. Då har jag gått igenom allt som kan hända och är medveten om vilka risker/fördelar/situationer jag kan ställas inför, alltså är det inte lönt att grubbla mer.

Innan jag gick o la mig i soffan och var sjuk så var jag o handlade på det nya köpcentrumet här i V-ås och ramlade över sötaste ljuslyktorna, varenda kväll har dom varit tända, hur söta som helst.
Jag ska fota dom o lägga upp en bild här lite senare.
Nu ska jag duscha och sen återgå till en bra bok o lite wordfeud :-)

Sjuk?

Ont i halsen sen flera dagar, ont i kroppen. Trött, huvudvärk.
Nu skiter jag i det här och sjukanmäler mig ett par dagar så att jag får ordning på eländet.
Antingen är man sjuk eller inte. Sånt här småkrassligt gillar vi inte!

Måndag igen då...

och föräldrarna har kört iväg hemåt skåneland. En lång färd blir det men de tar det lugnt och pausar rätt ofta.
Det är tråkigt när dom åker men rätt skönt att rå sig själv igen. Pappsen har börjat höra så dåligt så tv-n körs på högsta volym med risk för hörselskador för oss andra och så ska det vara sport, sport och åter sport. Jag känner hur det skär i hjärnan på mig när han drar igång tv-n.
Mamma är har börjat bli väldigt töfflig på benen, allt går i ultrarapid och man får putta på henne när hon ska upp ur stolar och soffan vägrar hon vänligt men bestämt att sätta sig i, då får vi hämta lyftkran säger hon.

Det skrämmer mig ibland att se hur gammal hon har blivit på väldigt kort  tid, med tanke på hur lika vi är i utseendet osv, så kan jag bli rädd för framtiden. Kommer jag att bli likadan? Att benen ger sig, astman störtar in över mig, doktorn kommer att bli min bästa vän för alla småkrämpor?
Hon har fått astma, artros i knäna, psoriasis, hjärtproblem, diabetes och hon låter som en blåsbälg när hon rör sig ..... *bävar lite inför framtiden*
Pappa som är har kärlkramp är piggare än vad hon är och rastlös så det stänker om det, han klippte gräs när han var här och hjälpte oss på loppisen med att bära och sprang runt hos de andra handlarna och köpte "skit" som mamma sa :-) Helst bör man ha något jobb liggande åt honom när han är här annars har han inte tålamod och ork att sitta ner nån längre stund.

Nu är det dags för lite röj här innan jobbet väntar, hästveckan är på intågande, långa dagar och fem fulla dagar i ett streck....

Uttråkad

och trött, jag tänkte jag skulle försöka mig på en promenad i eftermiddag. Då blir det halv storm och risk för regn här... Sen har jag fortfarande inte vant mig vid att jag måste gå ut utan hund, det känns urfånigt att knata runt kvarteret utan en hund vid min sida, vad ska jag ute o knata efter då liksom ?
Finpromenad runt kvarteret som man gjorde med mormor o farmor när man var liten *S*

On and on and on

Så är det just nu, en evig vandring mellan näsdukar, soffan och tekannan/vattenkranen.
Ligga i soffan o kolla tv/läsa bok, man kan få liggsår för mindre!
När jag kom hem igår hade jag nästan 39 i feber så det var nog inte konstigt att jag mådde lite unkas.
Idag är det bättre men feber har jag.
Till råga på allt så skiner solen igen när det lika gärna kunde ha regnat om jag måste vara sjuk *mutter*
Nu gör det mest ont i ögonen om jag skulle försöka mig på att vara ute lite. Det där är ett sånt där knäppt? fenomen jag brukar få när jag är förkyld o har feber, att ögonen blir ljuskänsliga o svider som attan.
Nu ska jag dra på mig mysbyxorna och slå mig ner i soffan (igen)
Så kanske jag orkar laga lite mat ikväll och slipper äta rester för tredje dan i rad :-)

Uppdatering: Oooops glömde ju att det är sambons födelsedag idag så då MÅSTE jag försöka fixa något roligare än rester.....

Nä

Inte ens så länge höll jag ut. 11.45 sa jag tack o adjö och drog hem till soffan.
Väl hemma hoppade jag i mysbyxorna, slängde bh-n och på med en tjocktröja, sen kröp jag ner under två filtar o snusade nån timme med tv-n på .......Varför ska jag ha tv-n på när jag snusar? Men jag sätter alltid på den när jag lägger mig i soffan sen somnar jag på två röda ungefär .......hmmm

Tvi.....

För förkylningar, ont i halsen, snorig, liiite hostig och mår lite unkas men jag går till jobbet ändå *tapper* om inget annat så kan jag lämna min nummerlapp till någon som vill springa Vårruset.
Fast jag misstänker att jag tackar för mig redan strax efter lunch o åker hem o sover istället.

Vem snodde våren och lönehöjning...

Ja vem har snott våren? Det är kallt som attan och blåser småspik känns det som. Tittar jag på  termometern ute så visar den härliga 12 grader i solen "Jippeee" tänkte frun i huset och kastade sig ut på altanen, sen kastade hon sig lika fort in igen eller rättare sagt blåste in. Jag tror det var full storm ute.
Just nu vill jag  titta på krokusar, snödroppar och blåsippor i mina rabatter men icke sa nicke, de döljer blygt sina knoppar för omvärlden.
Annars är det väl som det ska vara här, aningen, aningen trött är jag. Så fort jag intar soffläge så somnar jag. Häromdagen sov jag middag två gånger, ena gången mellan kl 8 och 10 på förmiddagen (ja jag är jävligt morronpigg och har alltid varit det ) och sen sov jag middag mellan 2 och 3 på eftermiddagen. Ändå så var jag snortrött när jag la mig vid pass 22 på kvällen. Lustigt det där, jag trodde det var riskfritt att slänga (nåja lägga mig försiktigt) i soffan och läsa lite sådär på morronkvisten men ack vad jag bedrog mig och jag var något förvånad när jag vaknade till liv vid tio igen.
Ont? njäe sådär i perioder men jag är van vid smärta så jag har kanske egentligen ondare än vad jag tror men nu har jag plockat bort all smärtlindring och tar endast vid behov.
Idag har jag t o m lyckats köra bil ner till stan och lämna in mitt sjukintyg på jobbet, lyckats leta upp en ny kjol på Indiska!! Hörde ni det där sista? Jag PASSAR I EN KJOL PÅ INDISKA!!!
Det är ett underverk att vråla ut från närmsta höghus eller nåt för jag har väl aldrig kunnat ha någonting från Indiska, jo koppar, ljusstakar och kuddar men inga kläder. :-)
En anledning kan ju vara att jag har tappat nästan fem kg sen förra måndagen. Men jag har fortfarande lite svårt att vänja mig vid att jag inte behöver gå till Tjockishörnan och handla utan kan gå på den "vanliga" sidan :-) Idag när jag strosade på stan kom jag på mig själv med att lulla runt i tjockishörnan gång på gång och än har jag inte vuxit ur den helt utan jag ligger o balanserar på gränsen ibland. Men det är en ljuv lycka att kunna välja de flesta kläderna för att de är snygga och inte för att de passar.

När jag kom hem och hade slagit ner ändan i soffan, dock hade jag inte lyckats slå igen dom gröna ännu, så ringde min chef och ville ha "lönesamtal" via telefon. Hon meddelade helt kort efter lite dösnack om min operation o hur jag mådde o sånt att jag hade på min heltid fått 370 kr i ökning?! Hmm ja men nu jobbar jag ju inte heltid utan 75% ? Ja då får du ta 75% på ökningen då sa hon glatt och rusade iväg på nästa möte.
Om jag kommer ihåg rätt så hamnade jag på lite drygt 200 kr i löneökning. Hallelulja!! Kan undra vad jag ska göra för alla dom pengarna?
Jag blir lite less för under alla år jag har jobbat kommunalt/landsting så har jag en, säger en gång, fått tusen kr i löneökning sen har det bara varit ett par hundra kr hit eller dit. Jag måste säga att ibland känns det som ett hån.
Fast i dag är det fredag och då ska vi ha lite mysfredag här. En annan dag ska jag berätta historien om en 16-åring som flyttade hemifrån ..........

Honey I'm home!!

Igår eftermiddag när de drog katetern för mig (som var enda sladden som var kvar) så började jag dricka vatten och the i massor. Efter tre lyckade resultat i pottan ....hm visst känner man sig som en barnunge när man får beröm för normala saker. Jag hade fullt sjå att hålla mig för skratt kan jag meddela.
Sen fick jag tag i sambon o drog hemåt så vid 20 var jag hemma med en massa förmaningstal från sköterskor o liknande. "Det här var alldeles för tidigt och de flesta vill nog stanna fem dagar" osv...
Sambon han suckade lite trött när jag ringde o meddelade att jag skulle hem. "jaha har du lyckats övertala dom nu igen"
Det största bekymret på min himmel nu är hur fasen jag ska få tag i mina tabletter på apoteket då jag är själv hemma och har en mil eller två dit.
Jag må vara envis som en blå gris men jag vet också mina begränsningar, jag kan inte köra bil med avkapade magmuskler, liiiite problem att lyfta fötterna uppåt snabbt om man säger så. Bilkörningen får vänta en vecka eller nåt.
Gymmet får jag börja på om fyra veckor. Lite lätt sådär. Inga direkta magövningar med en gång.

Jag har tagit dagens första prommis med vovven och förresten gissa hur själaglad han var när jag kom hem igår. Han lämnade inte min sida på hela kvällen och jag fick gå med ut i hallen för att sambon skulle få honom med sig ut. Sen låg han i min säng med huvudet på min axel hela kvällen o halva natten. Ja vovven alltså inte sambon, han fick nöja sig med att ligga på kanten inatt för att vovven skulle få plats. :-D
Det är ju tur att någon blir glad när man kommer hem. 16år muttrade hej mellan två dörrar, ytterdörren och hennes egen dörr innan hon låste in sig och vägrade komma ut mer den kvällen.
Ja hej å hå tillbaks till verkligheten med en duns.

men fy för den lede

Man skulle kunna tro att jag blivit smittad av  henne här jag kan meddela att det är INTE nåt kul när magen drar igång. De senaste timmarna har jag tillbringat med få korta uppehåll på toan dock inte ett så facilt toa som Monas. :-)
Nog skitpratat.!
Sen fick jag ett besked eller två egentligen det ena blev jag glad över och det andra var jag sådär road av.
Det första är att jag kan åka hem när jag vill, bara alla sladdar är borta. Det andra var att det tar 3-4 veckor innan jag får svar på px som de tog på borttagna delar...... Det är lång väntetid det....
Nu ska jag besöka sjukhusets facila inrättning igen

lever nog fortfarande..........tror jag

Idag ska dom stänga av bedövningen (huvva!! hur ont får jag då?) Lite skräckblandade känslor för det där är jag rädd.
Här går livet sin gilla gång, det händer ju inte så mycket på ett sjukhus .....tyvärr eller tack och lov.
Jag kan berätta om gasbravaderna om ni vill läsa :-D men jag tror jag ska bespara er den biten. Jag säger bara jisses vad ont det kan göra och höras. Nu pratar vi eko. Fast det är ett lyxproblem om man tänker på Japan  som jag ska ägna en tyst minut åt idag (för ögonblicket är det inte så mycket mer jag kan göra)

Jag lever

Slangar högt och lågt, jag tror det är mer grejer på en plog. EDA-pumpar, dropp o huuuu den så äckliga katetern.
EDA är en slags smärtlindring som sätts in i en slang i ryggen för den som inte vet det. Jäkligt effektiv när den funkar och ja den funkar till 90 %  hos mig. Lite spill får man kanske räkna med? Ett ben är rysligt bedövat, tack o lov kan jag röra på det och vara uppe lite.
Nu ska jag försöka manövrera mig o alla slangar till toan för en riktigt katta-tvätt så kanske jag blir piggare.

Pööösss på er och tack för omtankarna :-)

Livet ändras fort

Jodå jag har varit o tränat med PT igen men nu är det stopp ett tag.
Var på en rutinkontroll i veckan på gyn, jag har en cysta som har spökat ett tag  och dom har velat tumörmarkera och kolla den med ultraljud.
Iaf så var den inte bra denna gången och nu ligger jag här i en sjuksäng igen och väntar på en operation. De lär väl komma hit om en stund för att transportera ner huvudrollsinnehavaren till en ny operation (som INTE var beräknad nu)
Tydligen är det en stor operation som jag ska genomgå (det mesta av det bästa ska bort) så jag återkommer igen när jag vet att jag lever.
Om det är cancer? Det är det ingen som vet ännu och jag lär väl få reda på det efter operationen när alla prover är tagna och analyserade.

Sportlov.....

Börjar bra ........NOT. Jag har den träigaste veckan på hela schemat, tidiga morgnar o sena kvällar fem dagar på raken.
Igår mådde jag halvpecka hela dan, hade magknip och halvt illamående. Men jag tog mig till stan ändå för att träffa mina vänner och fick bryta upp efter en timme för att jag mådde mer o mer skunkigt.
När jag kom hem brakade det loss.... Huvva!! Magknipet har fortfarande inte släppt trots att jag har gjort mig av med allt jag har ätit och lite till tror jag.
Jag mår fortfarande illa men kan inte kräkas, ett vanligt fenomen bland GBP-opade. En del kan kräkas en del inte. Det är även så bland oss som är opade att får vi magsjuka så kan vi vara sjuka flera dagar (om det nu är det jag har lyckats få annars har jag ätit något väldigt olämpligt för min mage)
Så idag har jag jagat min chef för att meddela att jag blir hemma (det var inte det lättaste kan jag meddela) och redan igår kväll ringde jag in en vikarie för mig eftersom det är jag som öppnar idag.
Nu tänker jag dra mig tillbaks till skymmningslandet för att dö lilla döden ett tag tills jag kryar på mig i eftermiddag ..........hoppas jag. Annars blir det en repris på döendet ett tag till.

På återseende!!

Förkylning från hell!

Det hostas, nyses, fräses och snoras i det oändliga just nu. Min stackars näsa börjar anta samma nyans som Rudolf med röda mulen .... Min röst låter som efter en rejäl doppning i whiskyn och mina arbetskamrater undrar över vilket kön jag egentligen har, min kropp besitter en basröst utan dess like, till råga på allt så är den lite målbrottsaktig och gliiiiiiider (läs kraxar) över skalan med jämna mellanrum.

En sak jag alltid har undrat över är varför känns det som om hjärnan är full med gröt eller nåt när man är förkyld. Det är ingenting, absolut ingenting som funkar på hjärnkontoret och om det möjligen skulle finnas någon form av förbindelse eller funktion så tar den ungefär hundra gånger så lång tid på sig som vanligt.

Ändå så lyckas man ta sig till jobbet (jag har ju ingen feber så då är man väl inte sjuk?)
Enda trösten är att jag har en ledig helg och måste kurera mig innan måndag för då ska vi iväg till Stockholm på seminarium. Håll tummar o tår för att jag lyckas.

Mathållningen efter operationen är helt ok, jag äter och tål det mesta och vikten pekar stadigt neråt. Köpte en klänning häromdan på postorder som var väldigt snygg, typ "den lilla svarta" jag tog till ordentligt tyckte jag och beställde tre storlekar mindre, igår fick jag hem den och provade, den passade perfekt! Nästan lite stor så jag o sambon var överens, skicka tillbaks den och begär att få två storlekar mindre så passar den i höst också (kanske)
Det är lite så jag köper kläder just nu, aningen för små/trånga så passar de om ett par månder och jag kan ha dom lite längre.
Nu är det dags åka till stan en sväng för lite mer shopping att uträtta ärenden.
Trevlig helg alla

Snart så.

Är det dags att halka till jobbet. Det är inte klokt så halt det är här hemma och jag är djupt tacksam över att jag slipper köra bil och kan ta bussen till jobbet istället.
Jag o vovven har halkat runt kvarteret på en morronprommis, min stackars vovve var vääääldigt less o irriterad på halkan, ingenstans kunde han lyfta på benet utan att halka omkull. Nr 2 ska vi inte prata om hur besvärligt det blev för honom.
Ursäkta men jag höll på att skratta ihjäl mig var gång han halkade snett, sen skämdes jag lite för han tittade väldigt besviket på mig och suckade tungt innan han halkade lufsade iväg till nästa snödriva för att försöka igen.

Halsen? Nej det är lika illa idag, när jag stod där och skrattade under hundpromenaden så slogs jag av att jag lät ungefär som barndomens häxa när hon kraxar lite hest. Bara att hoppas att inga småungar var ute vid den tiden :-)
Just nu håller jag tummarna för att förkylningen inte blir värre och den får absolut inte bli värre förrän i morgon vid tre-tiden då min guidning är över. Då kan jag klappa ihop och gå hem om det behövs men inte innan dess tack!

Äntligen!!

Idag är min lediga dag och jag har njutit av att få göra vad jag vill och inte av vad någon annan vill!
Enda nackdelen var väl att jag vaknade i morse och hade ingen röst kvar....
I flera dagar nu har jag känt att det har funnits ungefär en halv hundpäls i halsen, det har killat och bråkat med mig, jag har hostat och harklat konstant.
I natt har det tydligen brutit ut och istället för hundpälsen har jag minst två rivjärn och en väldigt konstig röst som inte bär alls...
Håll tummarna nu för att det inte blir värre, jag har guidningar inbokade på museet och ett seminarium nästa måndag.

Hipp hurra

För mig på min dag.
Fast jag måste säga att den skiljde sig inte nämnvärt mycket från vanliga dagar :-) Jag har ju redan fått min present, biljetter till ZZ Top nästa helg :-)
Jag fick gå ut med hunden precis som vanligt och fixa frukost när jag kom tillbaks också.
Sambon landade igår kväll precis lika snorig o febrig som jag så kvällen tillbringade vi under en filt i soffan och snorade ikapp. Sen stupade vi isäng och somnade lika fort......så var det med den romantiken :-)

Nu ska jag ta och lägga mig i soffan igen för nu känner jag att febern är på g uppåt *suck*