Snart så.

Är det dags att halka till jobbet. Det är inte klokt så halt det är här hemma och jag är djupt tacksam över att jag slipper köra bil och kan ta bussen till jobbet istället.
Jag o vovven har halkat runt kvarteret på en morronprommis, min stackars vovve var vääääldigt less o irriterad på halkan, ingenstans kunde han lyfta på benet utan att halka omkull. Nr 2 ska vi inte prata om hur besvärligt det blev för honom.
Ursäkta men jag höll på att skratta ihjäl mig var gång han halkade snett, sen skämdes jag lite för han tittade väldigt besviket på mig och suckade tungt innan han halkade lufsade iväg till nästa snödriva för att försöka igen.

Halsen? Nej det är lika illa idag, när jag stod där och skrattade under hundpromenaden så slogs jag av att jag lät ungefär som barndomens häxa när hon kraxar lite hest. Bara att hoppas att inga småungar var ute vid den tiden :-)
Just nu håller jag tummarna för att förkylningen inte blir värre och den får absolut inte bli värre förrän i morgon vid tre-tiden då min guidning är över. Då kan jag klappa ihop och gå hem om det behövs men inte innan dess tack!