Om när jag gav sambon stryk

I början av vår bekantskap skulle vi som alla andra nykära sova nära, nära (vi gör det iofs idag med men på ett annat sätt) Helst skulle vi vara så intrasslade som möjligt i varandra...
En natt drömde jag att det var någon som jagade mig och dom slet o drog i mig, det gjorde såååå ONT!
Jag sprang som en vettvilling för att komma därifrån men till sist vände jag mig om och slog förtvivlat efter dom för nu hade dom fått tag på min  vänstra axel och drog stenhårt i den.
Som sagt, jag vänder mig halvt om och laddar från knäna med högernäven och slår det värsta jag kan för att de ska släppa min axel och träffar sambon!! Rakt över kinden! Som tur är flyttade han sig precis lite så jag fick bara in en halvträff.
Han frågar lite halvt yrvaket "varför slåss du?"
Jag som är lika yrvaken muttrar lite "jag drömde" sen somnar jag om igen.

På morgonen kliver jag upp och ger mig iväg till jobbet, under dagen gick jag o grubblade, det var något som inte stämde, till sist ger jag upp och ringer hem till sambon.
"Slog jag dig inatt?"
"jotack jag har ett blåmärke som heter duga"
Ooops!

Jag hade tydligen träffat precis på en benkant även om det var en halvträff och att det var sambon som låg på min axel hade jag inte fattat i sömnen.

Numera sover vi nära men inte fullt så nära *vis av erfarenheten*

Fnissade glatt ........

När jag läste det här hos Sus och fick en flashback som hette duga.

I min gröna ungdom var det populärt med kjolar i t-shirt material o gummiband i midjan, man sydde själv i olika färger och jag hade givetvis ett antal sådana.
På den tiden hade jag inte körkort så transporter skedde med cykel till o från jobbet.
En vacker sommardag hade jag pimpat mig själv lite med hööööögklackade träskor (ja såna som är poppis nu också ) och en hemsydd vacker kjol med resår i midjan ett vackert linne som visade mer än vad jag hade visat idag.
På väg till jobbet för ett eftermiddagspass så det var lagom runt lunch o hela byn var o käkade ute eller handlade så kom jag i hundra knyck på cykeln, skulle stanna på Ica o handla lite käk till jobbet. Åkte så där lite lagom nochigt på trampan för att hoppa av i farten (allt för att impa på killarna som satt o käkade vid korvkiosken)
Jag hoppar av i farten som sagt o får då givetvis småspringa ett par steg för att få stopp (inte lätt i ett par högklackade) när jag trippar småspringer där känns något fel, jag tittar ner och ser att den ena klacken har fastnat i fållen på kjolen när jag hoppade av och hela härligheten gled så vackert ner längs med höfter och lår på mig. Den dagen var det många som fick se mina trosor och jag kan garantera att jag har aldrig fått upp en kjol så fort nångång och kommit in på Ica för att handla min yoghurt till jobbet.
Högmod går före fall eller nåt?

Fnissar glatt

Satt o läste en blogg, Ting om olika sms hon har fått o skickat. Jag fnissade glatt för mig själv och kom ihåg när jag fick för mig att vara lite dirty med sambon....

Jag skickade iväg ett sms till hans jobbmobil  (jodå han har två mobiler, en privat o en jobb) som löd ungefär såhär:

"Kom genast hem o ta hand om mig"

Inte ett svar fick jag...
Iväg med sms till:

"Du måste ta hand om mig nu annars försmäktar jag"

Inget svar...
Jag tyckte han var dödligt trög så lite stress på det då, där jag i klartext skrev vad han skulle göra med mig o vice versa. Nu är det ju så att prydheten förbjuder mig att skriva ut det här så använd fantasin!

Fortfarande inget svar....

Det var då själve den ... iväg med ett mess till:
"Skit i det då surmopp, bra kvinna reder sig själv"

Jag tryckte iväg det sista sms:et och kom i samma sekund på att han bytte mobilnummer för någon dag sen.....

Som tur är har jag aldrig fått något svar på dom där messen