I min värld

I min värld
Mina funderingar över stort o smått

onsdag 26 maj 2010

Ingenting förundrar mig längre

En kommentar var att det är underligt att jag får arbetsuppgifter som inte är bra för mig. Ja det är underligt men inget som förvånar mig. De skador jag har idag är att axel och nacke inte fungerar som de ska, nacken gör att jag lider av yrsel tidvis och axeln att jag får inflammationer som inte går bort igen, de har alltså blivit kroniska.
Jag har gått igenom en massa tester och det är klart enligt dem att jag får absolut inte jobba som undersköterska längre (det var klart för tre år sen hmm) och jag kan inte arbeta med städning, köksarbete eller statiskt arbete typ sitta vid datorn och knappa siffror i åtta timmar om dagen. Jag får/kan inte heller arbeta med arbete ovanför axlarna för mycket. Jag behöver alltså ett omväxlande arbete där jag själv kan välja lite vad jag gör. Hur lätt är det i dagens läge?

Den sista tiden har jag fått gå hemma då ingen har kunnat hitta ett jobb till mig, nu har arbetsgivaren helt plötsligt kommit på att det kan bli dyrt det här .......och beordrat mig att börja gå som "alltiallo" på min gamla avdelning med städjobb o köksjobb samt lite plock på datorn...... alltså konstgjord andning.
Och som sagt inget har ändrats utan allt är likadant. Fikavagnar står kvar om inte köksan tar dom, arbetsuppgifterna ökas på hela tiden sen får man "skäll" för att alla uppgifter inte hinns med.
Japp jag är grinig idag med .......

3 kommentarer:

Cici sa...

Vore det inte ett bra jobb för dig att sitta och prata med sängliggande patienter, hjälpa till med småsaker dom behöver, ja sånt som man i regel inte har tid med på en avdelning, den sociala biten.

Gafflan sa...

Håller med Cici! Du skulle ju kunna ta den sociala biten, tänk vad uppskattat det skulle vara bland patienterna. (Om dom nu inte är dementa förstås)
Kram till dig.

I min värld sa...

haha nä de är inte dementa, inte alla patienter men de är rätt kassa ändå och har genomgått stooora operationer.
Men visst gör jag sånt också i den mån jag hinner för jag blir hela tiden pålastad nya arbetsuppgifter som är mer viktiga.