Whoopie - a match made in heaven

Whoopie var en dam med bestämda åsikter om det mesta.
Vatten o regn gillade hon inte.... det gick t o m så långt att hon vägrade gå på min vänstra sida när vi gick längs ån, på den sidan fanns ju vattnet. Hon brukade t o m hoppa över vattenpölarna och vägrade konsekvent att gå ut och kissa om det där hemska råkade ramla ner ovanifrån. Spände jag ögonen i henne och insisterade då gick hon demonstrativt ut och satte sig på gräset ca tre meter från dörren sen sprang hon in och torkade av sig på vardagsrumsmattan genom att kasa liggandes.

Med tanke på att damen var något stor typ lårhög på mig, så där lagom höjd för att klia henne på ryggen när hon stod vid sidan om mig så höll hon på att välta både bord och fåtöljer när hon höll på. Ja ja nåt straff ska man ju ha för att man  tvingade ut henne i ett sånt fruktansvärt väder.

Damen var en import från England och jag köpte henne osedd, detta var innan det var vanligt med internet och mail så jag hade inte en aning om hur hon såg ut mer än att hon var brindle med vita tecken.
När kennelägaren släppte ut henne på gården for hon lyckligt omkring, snubblande på sina långa ben och svansen släpandes i backen efter sig, ända tills hon fick syn på mig. Då kastade hon sig lyckligt över mig och placerade sedan sin beniga bakdel på mina fötter. Kennelägaren kommenterade torrt att "jaha där valde hon sin ägare".

Rumsrenhet var väl inte hennes lättaste lärdom, gå ut ja gärna (om det inte regnade) ska jag göra något också? Jag tror det tog minst ett halvår innan hon fattade vad som var ute och inne.

Whoopie var av "rasen" Lurcher med Greyhound och Skotsk Hjorthund i generna, Lurchers är allmänt kallade för  zigenarhund då den användes av zigenare för att jaga kaniner och skickas in på bondgårdar för att stjäla mat. Hon var alltså en ögontjänare av stora mått. Hon skulle aldrig få sig för att stjäla när jag var i närheten men vände jag ryggen till var det fritt fram enligt hennes sätt att se.
Hon var en mästare på att öppna dörrar även de som öppnades mot henne. Det var mer än en gång familjen fick väldigt konstiga kombinationer till middag då hon hade smitit in bakom ryggen på mig och klämt i sig en hel grillad kyckling till min stora förskräckelse. Hon följde glatt med mig ut och när jag vände ryggen till smet hon  tillbaks in, öppnade ytterdörren, in i köket upp på bakbenen och fick tag i formen med nygrillad kyckling, ner med den på golvet och sen "raaap"  När jag kom in låg helt oskyldigt och sov i soffan men av någon outgrundlig anledning stod en ugnsform mitt på köksgolvet...............tom.

Hon var en mästare på att bryta sig in och ut ur saker, i början fick hon vara i stallet i en hästbox den timmen hon skulle vara själv innan jag kom hem från jobbet på morgonen. Ända tills vi hittade henne tre km hemifrån, då hade hon lyckats åla sig igenom tvärgående galler på 160 cm höjd, liggande på sidan, öppna en av stalldörrarna och dra fortare än en avlöning. Lösningen blev att låsa in henne i en hingstbox som det var nätgaller på, binda fast boxdörren och låsa alla stalldörrar för säkerhetsskull.

När hon blev äldre gick det bättre att lämna henne inomhus under förutsättning att vi tog ner alla ytterkläder från krokarna i hallen och la i badkaret när vi skulle lämna henne själv annars låg alla kläder på golvet, söndriga för även om hon var smart så var det inte tal om att lyfta ner kläderna från krokarna utan hon drog och drog tills det lossnade oavsett om en söm gick åt pipsvängen eller om tyget helt sonika brast.
Det var även väldigt viktigt att vi band ihop skåpsdörren till sopskåpet i köket annars hade vi sopor i hela huset när vi kom hem (nåt måste man ju roa sig med när man är ensam och ALDRIG får mat) Jag kan meddela att det är inte ett dugg kul att börja städa vid ett på natten när man kommer hem från nåt galej.  Det är inte heller kul att hitta sura matrester, typ påläggspaket och liknande nertrampat under /mellan soffdynorna efter ett par veckor......
Det där med att stjäla sopor fortsatte hon med i hela sitt liv, det var värt vilket straff som helst i denna världen bara hon fick rota i sopor.
På sommaren när veden skulle in så bara jag in ved i förrådet och hon bar ut den ungefär lika fort, fast jag hade lite fördel då jag kunde ta många vedpinnar i skottkäran och hon bara en åt gången i munnen. Tyvärr lyckades jag aldrig lära henne att bära åt motsatt håll så det var bara att rensa gräsmattan varje gång det var dags att klippa gräset för inte fasiken bar hon veden till vedhögen näääääääää hon släppte den glatt på gräset på lite olika ställen.
Whoopie var nog det snällaste som fanns, smart som få men på sina egna villkor. Hon hjälpte glatt till att fånga in kycklingar när de var på rymmen, in med dom i munnen sen bar hon dom till mig. Jag kommenderade loss och hon rullade ut tungan och ut kom en något tilltufsad men fullt levande kyckling. Jag fick även jaktbyten på kaniner ibland till omåttligt stor förtjusning för henne något mindre för mig... Hon jagade ifatt dom på åkern, knäckte nacken på dom och bar hem dom till mig, Hmmm
Tyvärr blev hon inte så gammal då hon fick cancer i ett bakben och jag var tvungen att skicka iväg henne till hundhimlen men hon var älskad som få och följde mig som en skugga både på jobbet och hemma. Personalen på djursjukhuset var något förvånade när jag vägrade söva henne för röntgen men jag kontrade med a tt om jag ber henne ligger hon still för hon litar till 100 % på mig att har jag sagt att det är ok så är det ok.
Snäll som bara den men nåde den människa som hon uppfattade som ett hot mot mig. Hon försvarade mig i vått och torrt  och jag gjorde samma sak för henne.  
Älskade Whoopie, tjurig, smart och totalt odräglig ibland men som jag älskade den hunden. 

Första veckan

Alltså första veckan med jobb på det nya året. 

Den har varit blandad med världens utskällningar av besökare som inte fick plats på en föreläsning. Det enda som var bra med det var att ledningen har insett att det måste finnas mer folk på plats vid dessa evenemang. 

Jag är en garvad servicemänniska som varit med länge och jag bryr mig inte om att folk skäller på mig i min egenskap av värd. Men jag måste nog säga att det här var på gränsen till upplopp med personangrepp på mig. Det var ytterst nära att jag tappade mitt mantra ett par gånger. Mantrat som går i mitt huvud i såna situationer är"tyst min mun så får du socker" 

Allt för att slippa gå i konflikt med kunden. 

Nu är det fredag o jag har intagit soffan med sikte på star trek filmen kl nio fast risken är väldigt stor att jag kommer att däcka efter en kvart. Jag gör som vanligt kollar på reprisen dan efter 😊

Höjden av kärlek?

Är att kunna fisa ihop och garva åt lukten o ljuden vi åstadkommer?
Jaja kiss o bajshumor har vi alltid haft i det här huset.....
På tal om det, jag kan konstatera att när man är ute o springer o får magknip a'la grande då går det fort hem 😊💨

En natt i komans tecken?

Igår kväll var jag "smart" hade fått morfinpiller som jag kunde ta mot smärtan, Av erfarenhet vet jag att jag inte tål dom speciellt bra, Jag går fullständigt i däck, får klåda och blir illamående och yr men igår tänkte jag att jag behövde sova så jag tog en liten pilla och gick o la mig, sen kunde jag inte sova för det kliade och jag mådde illa, yrseln kan jag bota lite med en fot i golvet.
Till sist somnade jag ifrån eländet och vaknade klockan tre i natt! Sen dess har jag bara slumrat lite hit o dit....
Ja ja man lär så länge man lever sägs det och inte har jag fått tillbaks känseln i benet än men det löser sig nog det med.

Jodå jag överlevde

Stel,öm,trött och hög men jag tar mig igenom det här också. Det skulle förvåna mig om jag inte gjorde det, fast det är en mysko känsla när känseln helt plötsligt försvann från mitt ben. Något oväntat men enligt en sköterska beror det på en svullnad runt nerverna så jag hoppas det släpper tills imorgon

Jahapp då var det dags

Igår kväll ringde telefonen. Då kör vi åttonde operationen på tre år nu på torsdag. Idag består mitt arbete av att jobba ifatt de veckor jag ska vara borta. Sånt här kuligt har jag bl annat ägnat mig åt idag faktureringar och underlag samt bokningsbekräftelser

Fredag kväll

Ikväll kör jag all in med tapas o vin. Fuck träningen iaf ikväll. Fast jag misstänker att jag däckar i soffan efter maten 😊

Fniss

Satt o pratade i telefon med en kompis för nån dag sen och idag kom jag att tänka på när vi var i tonåren och precis hade börjat jobba (jodå vi gjorde sånt i vår ungdom )
Jag jobbade skift på byns lokala fabrik och cyklade alltid till och från jobbet, det var på den tiden det var poppis med kjolar med gummiband i midjan, kjolar i tshirt-material som man gärna sydde själv för att få många i olika färger.
Jag var på väg till eftermiddagsskiftet en vacker sommardag och hade nämnda kjol på mig samt ett litet linne och hööööga sandaletter (man var ju modern och inne samt 17 år). Jag skulle bara in på byns ICA och handla mig en liter yoghurt för att ha något att äta under skiftet. Affären låg mitt i byn och delade lokal med korvholken och där samlades ALLA precis alla under lunchen, speciellt alla yngre snygga och häftiga killar för att få i sig lite käk.
Där kom jag på min gröna cykel iförd kjol, linne och höööööga sandaletter lite nonchalant åkande på ena trampan och skulle hoppa av lite i farten ....... så där snyggt ni vet så att alla kollade på en (speciellt de snyggaste och häftigaste killarna) Sagt och gjort, jag hoppade av lite snyggt när jag sätter ner ena foten för att småspringa de sista stegen känner jag hur fel det blir.....
Ve och fasa, Guuuuuud så pinsamt! Klacken på de höööööga sandaletterna har fastnat i fållen på kjolen, jag sa att det var gummiband i midjan va?
Mitt framför alla de snygga och häftiga killarna (ja alla andra också) åkte min fina kjol elegant ner på halva låren och jag höll på att stå på näsan!
Jag tror jag rodnade över hela kroppen och har nog aldrig fått upp en kjol på rätt plats så fort nångång och försvann in på ICA fortare än kvickt. Sen gick jag nog tre-fyra extravarv inne på affären så att de som hade sett mig hann att försvinna tillbaks till skola och jobb.
Efter det cyklade jag omvägar och såg till att jag ALDRIG hoppade av cykeln i farten igen för skippa de fina hööööga sandaletterna var det aldrig tal om :-)

Måndagskoma

Det är måndag o koman har infunnit sig.
En kompis på fb berättade en dag om den lille mannen som varje morgon önskade henne en god dag när hon mötte honom på sin väg till jobbet. Hon gick alltid vidare med ett leende efter det mötet , att så lite kan betyda så mycket.
Jag började i våras redan på mina joggingturer att hälsa alla jag mötte med ett glatt gomorron. De flesta såg väldigt frågande ut i början men sen började många hälsa tillbaka  och på den vägen är det 😊
Hälsa de du möter, vem vet du kanske räddar dagen för nån (jaja lite överdrivet där)
Nu ska jag gå och dö lite i sängen i morgon bitti är det språngmarsch i spåret som gäller innan jobbet
Sov gott!

Satan i gatan

Den här helgen är det kulturnatten i stan, det innebär att jag arbetar satan hela lördagen. Ja inte bara jag utan nästan all personal jobbar.
Idag på min enda lediga dag hade jag tänkt springa en sväng och njuta av vädret, röja lite i skiten här hemma, tvätta lite tvätt och sitta på altanen och andas lite :-)
Inatt vaknade jag med världens halsont! Så nu håller jag tummarna för att det inte blir värre och så sätter jag mig på altanen hela dagen istället för allt annat jag skulle göra. Är det sjuka på g så är det sjuka på och då behöver man inte städa tvätta och hålla på har jag bestämt!

Fryser

Är det arbetsmiljörisk när man fryser så man skakar varenda dag på jobbet? För det är vad jag gör, fryser. Händerna är iskalla o hela jag känner mig som en isbit. Detta trots tjocktröja o kofta, hela sommaren gick jag med kofta på mig, i tjugofem graders värme! Det var så att jag gick ut o ställde mig på gatan utanför för att få i mig värme.

Idag blev det iaf klart att jag åker på en operation till. Jag hittade ju ett bråck i våras på magen o under sommaren har det dykt upp ett till neråt ljumsken till. Idag var jag på kirurgen och är nu anmäld till operation. Sen får vi väl se vilket århundrade de får tid att göra den, de har ju dragit in på det mesta på grund av sköterskebrist = det går inte att ha vårdplatser öppna utan sjuksköterskor.

Hoppsan

Av en ren händelse så råkade de här hamna i en påse och fick följa med hem. Nu behöver jag ju höst jacka men två? 

Här ligger jag o ligger

En rätt så skön aktivitet idag faktiskt fast å andra sidan har jag gjort lite nytta också idag. Tvättat, förberett middagen och bytt lakan i sängen sen lite röj i största allmänhet. Så efter det får man ligga ett tag :-)

Svettig trött o mörbultad

Så kände jag mig när jag kom hem. Fast otroligt glad o lycklig över att jag hade överlevt dagen. När nervositeten hade lagt sig så var det dessutom rätt kul och i slutet växte hornen på mig  ;-)
Jag menar när får man chansen att köra som en tok under ordnade former? Bromsa helvit, köra slalom, gasa lite extra på raksträckorna och allt detta utan att riskera böter eller liv och lem.
Det här ska göras igen till våren det är helt klart

Sjukt nervös

Det är vad jag är just nu. Skönheten o jag ska köra bana idag. Ja alltså hojen o jag då. Sambon kallar mig för fjant?! men jag är livrädd för att köra omkull, skada mig eller någon annan. För att inte prata om känslan av att göra bort sig själv totalt den är nog värst ;-/
Nä jag ska inte köra speedway bana eller nåt sånt, bara på kurs med några trevliga tjejer (läs käringar) i min ålder för att lära oss lite teknik vid kurvtagningar o inbromsningar. Satan i gatan vad nervös jag är! Återkommer om jag överlever.