tisdag 14 maj 2013
London
Ett snabbt inlägg från London , vädret kunde vara bättre men tyvärr så krymper vi väl inte i regn eller rättare sagt det är ofta hyfsat väder på förmiddagen för att sen urarta under
dan. Vi turistar en del o motionerar en del. Jogga i hyde park är en höjdare kan jag meddela sen travar vi en del by foot också. Bilder kommer senare
torsdag 9 maj 2013
Lite trött just nu
Som en del av er vet så gjorde jag en GBP operation hösten 2010 och den har varit lyckad. Till dags dato har jag gått ner 60 kg, en hel jävla människa!
Jag är fullt nöjd med resultatet, jag tränar och mår hyfsat bra om det inte vore för lite grus i maskineriet så att säga.
Våren 2011 var jag inne på gyn o gjorde en rutinkoll på en cysta och fick beskedet att det "där måste bort omedelbums" Två dagar senare låg jag på operation och de tog bort hela paketet förutom en äggstock. Tack o lov visade det sig att det inte var någon tumör som de hade befarat så livet återgick till det normala igen (förutom lite tillskott på hormoner då mina inte räckte till längre)
Lite till o från under året hade jag lite skumont i magen då och då, sånt som gick över typ magknip.
Allt funkade perfekt förutom det, jag tränade och åt vad jag skulle osv.
Förra våren, april 2012 fick jag dödligt ont i magen när jag cyklade hem från jobbet. Hade svårt att äta på kvällen, gick t o m och la mig i ett varmt bad för att kunna slappna av. Det gjorde mer o mer ont och jag kunde varken ligga sitta eller vara still. Mitt i natten ringde jag in på sjukan och fick komma direkt till akuten. Ileus var diagnosen, alltså ett tarmvred.
Det blev akut operation dagen efter, tack o lov med titthål så att jag kunde åka hem dagen efter operationen, en fredag.
Hemma kände jag mig lite skum men tänkte det går väl över .....
På söndagen hämtade vi hem våra hojar från vinterförvaringen, sambon ville ut o köra en sväng. Jag skulle stanna hemma eftersom magmusklerna var lite paj efter operationen :-)
Jag satt i solen på altanen o kände mig skum, till hälften illamående eller nåt sånt.
Sen brakade det loss....
Jag mådde sjukt illa, spydde som en kalv, till saken hör ju att som GBP-opererad kan jag inte kräkas längre eftersom jag sällan har någon mat kvar i magsäcken, jag utför alla ljud o rörelser s a s men det händer inget.....
När jag hade fått ett antal anfall, ringde jag sjukan igen o undrade om det var magsjuka eller nåt sånt.... Åk direkt in fick jag order om. Har någon försökt jaga rätt på en sambo som sitter på en hoj o kör och inte hör telefonen? Det har jag :-) Samtidigt som jag pratade med sjukan som vägrade låta mig lägga på förrän de visste hur jag skulle komma in för de övervägde att ringa ambulansen åt mig. Liiiite kalabalik m a o.
Två timmar senare låg jag på operation igen, det var stopp i utloppet på den gamla magsäcken, jag vaknade på IVA med en slang i magen och en Peg (en form av stomi som tappade ut det som fanns i magsäcken)
Det blev många turer hit o dit, en cvk (infart i halsen) sattes in för mina kärl höll inte för nålar längre.
Jag skickades på röntgen hit o dit för att de inte hittade stoppet och var gång blev det stopp i slangen så jag började må illa igen.
Till sist fick jag väl ett stort psykbryt en måndag på avdelningen och konstaterade att på fredag går jag hem med eller utan slangar så nu får ni göra nåt.
Dagen efter blev det en operation till, där de öppnade hela magen och rensade upp eländet :)
På fredagen gick jag hem på permis, trött o öm men hem skulle jag. Jodå jag är rätt så envis.
Då hade jag tillbringat sammanlagt tre veckor på sjukhuset och gjort tre operationer på två veckor.
Sen lullade väl livet på igen och jag fick börja träna igen.
Under sommaren o hösten fick jag jätteanfall med ont i magen osv, till sist konstaterade de gallstensanfall.
Jag kunde ligga i tre dagar med anfall som kom o gick.
I december fick jag göra en galloperation och låg inne under natten bara innan jag gick hem. Tack o lov med titthål igen
Nu börjar magen se fin ut med alla ärr hit och dit vill jag lova :-)
I januari ringde de och meddelade att ville jag ha min bukplastik så var det nu den skulle ske, på brännet igen och stopp i träningen .............en gång till. :-)
Härom veckan var jag på ett återbesök på kirurgen och då upptäckte de ett rätt stort bråck högt upp nästan vid bröstbenet där jag riskerar att få antingen tarmar eller magsäck inklämt. Helst ville min kirurg operera med en gång.
Just nu totalvägrar jag för jag känner att jag orkar inte med en operation till! Fem operationer på mindre än ett år räcker för mig! Så de har fått ge mig ett bråckbandage som jag kan ha när jag tränar o jobbar.
Mina järndepåer har gått ner under minimum så jag har fått tanka järn i droppform för att få upp dom snabbt. En anledning till att inte operera tycker jag då. Kirurgen höll faktiskt med där :-)
Jag vill ha min sommar! De två sista somrarna har mer eller mindre gått åt helsike för jag har varit trött och nyopererad, inte orkat köra hoj, inte orkat med att leva som jag vill med träningar och allt annat jag vill göra. Kirurgen förstod det också :-)
Jag fick gå hem om jag lovade på heder och samvete att jag höll det hela under väldigt noggrann uppsikt, var försiktig med att lyfta tungt, undvek rena magövningar och åkte in omedelbums om det svullnade upp eller jag fick ont.
Det är väl rena rama turen att jag är så mycket fatalist som jag är, det som sker det sker. Men som jag sa till min kirurg att jag börjar bli aningen trött på att var gång jag har rest mig upp och börjat få tillbaka kondisen o styrkan så är det någon/något som slår till mig i bakhuvudet och så rasar livet för mig ........
Slutsumman på operationer är numera sju operationer på 2.5 år och det lär väl bli en till i höst någon gång om jag kan hålla bråcket under kontroll i sommar.
Fast jag är liiiite trött på allt skärande just nu.
London nästa!
Det roligaste med London är väl att vi upptäckte att min bror ska dit också.
Jag är fullt nöjd med resultatet, jag tränar och mår hyfsat bra om det inte vore för lite grus i maskineriet så att säga.
Våren 2011 var jag inne på gyn o gjorde en rutinkoll på en cysta och fick beskedet att det "där måste bort omedelbums" Två dagar senare låg jag på operation och de tog bort hela paketet förutom en äggstock. Tack o lov visade det sig att det inte var någon tumör som de hade befarat så livet återgick till det normala igen (förutom lite tillskott på hormoner då mina inte räckte till längre)
Lite till o från under året hade jag lite skumont i magen då och då, sånt som gick över typ magknip.
Allt funkade perfekt förutom det, jag tränade och åt vad jag skulle osv.
Förra våren, april 2012 fick jag dödligt ont i magen när jag cyklade hem från jobbet. Hade svårt att äta på kvällen, gick t o m och la mig i ett varmt bad för att kunna slappna av. Det gjorde mer o mer ont och jag kunde varken ligga sitta eller vara still. Mitt i natten ringde jag in på sjukan och fick komma direkt till akuten. Ileus var diagnosen, alltså ett tarmvred.
Det blev akut operation dagen efter, tack o lov med titthål så att jag kunde åka hem dagen efter operationen, en fredag.
Hemma kände jag mig lite skum men tänkte det går väl över .....
På söndagen hämtade vi hem våra hojar från vinterförvaringen, sambon ville ut o köra en sväng. Jag skulle stanna hemma eftersom magmusklerna var lite paj efter operationen :-)
Jag satt i solen på altanen o kände mig skum, till hälften illamående eller nåt sånt.
Sen brakade det loss....
Jag mådde sjukt illa, spydde som en kalv, till saken hör ju att som GBP-opererad kan jag inte kräkas längre eftersom jag sällan har någon mat kvar i magsäcken, jag utför alla ljud o rörelser s a s men det händer inget.....
När jag hade fått ett antal anfall, ringde jag sjukan igen o undrade om det var magsjuka eller nåt sånt.... Åk direkt in fick jag order om. Har någon försökt jaga rätt på en sambo som sitter på en hoj o kör och inte hör telefonen? Det har jag :-) Samtidigt som jag pratade med sjukan som vägrade låta mig lägga på förrän de visste hur jag skulle komma in för de övervägde att ringa ambulansen åt mig. Liiiite kalabalik m a o.
Två timmar senare låg jag på operation igen, det var stopp i utloppet på den gamla magsäcken, jag vaknade på IVA med en slang i magen och en Peg (en form av stomi som tappade ut det som fanns i magsäcken)
Det blev många turer hit o dit, en cvk (infart i halsen) sattes in för mina kärl höll inte för nålar längre.
Jag skickades på röntgen hit o dit för att de inte hittade stoppet och var gång blev det stopp i slangen så jag började må illa igen.
Till sist fick jag väl ett stort psykbryt en måndag på avdelningen och konstaterade att på fredag går jag hem med eller utan slangar så nu får ni göra nåt.
Dagen efter blev det en operation till, där de öppnade hela magen och rensade upp eländet :)
På fredagen gick jag hem på permis, trött o öm men hem skulle jag. Jodå jag är rätt så envis.
Då hade jag tillbringat sammanlagt tre veckor på sjukhuset och gjort tre operationer på två veckor.
Sen lullade väl livet på igen och jag fick börja träna igen.
Under sommaren o hösten fick jag jätteanfall med ont i magen osv, till sist konstaterade de gallstensanfall.
Jag kunde ligga i tre dagar med anfall som kom o gick.
I december fick jag göra en galloperation och låg inne under natten bara innan jag gick hem. Tack o lov med titthål igen
Nu börjar magen se fin ut med alla ärr hit och dit vill jag lova :-)
I januari ringde de och meddelade att ville jag ha min bukplastik så var det nu den skulle ske, på brännet igen och stopp i träningen .............en gång till. :-)
Härom veckan var jag på ett återbesök på kirurgen och då upptäckte de ett rätt stort bråck högt upp nästan vid bröstbenet där jag riskerar att få antingen tarmar eller magsäck inklämt. Helst ville min kirurg operera med en gång.
Just nu totalvägrar jag för jag känner att jag orkar inte med en operation till! Fem operationer på mindre än ett år räcker för mig! Så de har fått ge mig ett bråckbandage som jag kan ha när jag tränar o jobbar.
Mina järndepåer har gått ner under minimum så jag har fått tanka järn i droppform för att få upp dom snabbt. En anledning till att inte operera tycker jag då. Kirurgen höll faktiskt med där :-)
Jag vill ha min sommar! De två sista somrarna har mer eller mindre gått åt helsike för jag har varit trött och nyopererad, inte orkat köra hoj, inte orkat med att leva som jag vill med träningar och allt annat jag vill göra. Kirurgen förstod det också :-)
Jag fick gå hem om jag lovade på heder och samvete att jag höll det hela under väldigt noggrann uppsikt, var försiktig med att lyfta tungt, undvek rena magövningar och åkte in omedelbums om det svullnade upp eller jag fick ont.
Det är väl rena rama turen att jag är så mycket fatalist som jag är, det som sker det sker. Men som jag sa till min kirurg att jag börjar bli aningen trött på att var gång jag har rest mig upp och börjat få tillbaka kondisen o styrkan så är det någon/något som slår till mig i bakhuvudet och så rasar livet för mig ........
Slutsumman på operationer är numera sju operationer på 2.5 år och det lär väl bli en till i höst någon gång om jag kan hålla bråcket under kontroll i sommar.
Fast jag är liiiite trött på allt skärande just nu.
London nästa!
Det roligaste med London är väl att vi upptäckte att min bror ska dit också.
Röda dagar
Existerar icke här, måste jobba idag och imorgon sen är det London!
Nedräkning big time här, sitter o planerar allt i huvudet på vad som måste göras innan vi åker (typiskt mig)
Städa (dammsuga iaf )
Tvätta om det det ska finnas några rena kläder i resväskan. Fast å andra sidan kan jag ju shoppa mina rena kläder hehehe
Packa (givetvis)
Åka o lämna nyckel och vara lite social ikväll samt titta på ett nytt soffbord hos husvaktaren.
Vårt soffbord är aningen rangligt just nu för ett ben är liiiiiiite svajigt och går inte att fästa igen
Sambon kom hem med en ny gitarr igår så just nu plingar det och plongar i mina öron efter allt provspelande.
Iofs har jag inget emot att sambon sitter och spelar på kvällarna men när vi (läs jag) försöker se ett program som vi gemensamt har bestämt att vi ska se är det aningens aningens irriterande när det ska spelas i varenda reklampaus, han "glömmer" ju att sluta spela när reklamen är slut och till sist är jag aningensjävligt arg irriterad för att det plingas o plongas varenda sekund och min koncentration tryter.
(här skulle jag lagt in en bild på gitarrskrället men jag var så irro att jag glömde plåta den så det får vänta tills vi är kompisar igen)
Nedräkning big time här, sitter o planerar allt i huvudet på vad som måste göras innan vi åker (typiskt mig)
Städa (dammsuga iaf )
Tvätta om det det ska finnas några rena kläder i resväskan. Fast å andra sidan kan jag ju shoppa mina rena kläder hehehe
Packa (givetvis)
Åka o lämna nyckel och vara lite social ikväll samt titta på ett nytt soffbord hos husvaktaren.
Vårt soffbord är aningen rangligt just nu för ett ben är liiiiiiite svajigt och går inte att fästa igen
Sambon kom hem med en ny gitarr igår så just nu plingar det och plongar i mina öron efter allt provspelande.
Iofs har jag inget emot att sambon sitter och spelar på kvällarna men när vi (läs jag) försöker se ett program som vi gemensamt har bestämt att vi ska se är det aningens aningens irriterande när det ska spelas i varenda reklampaus, han "glömmer" ju att sluta spela när reklamen är slut och till sist är jag aningens
(här skulle jag lagt in en bild på gitarr
måndag 6 maj 2013
Kort vecka för vanliga
Men inte för mig ..........nån knäppgök har bestämt att museet ska hållas öppet hela veckan, att dom själva är lediga har ju ingen betydelse................
Så jag jobbar mån-fre denna veckan som vanligt.
Fast på lördag smäller det till då åker sambon o jag till London! En hel vecka i London bara han o jag .........mysigt!
Han har lovat att det ska bli både jogging i Hyde Park och Afternoon tea nånstans förutom en del shopping och sightseeing (joggingen kan nog behövas om det ska vara afternoon tea )
Nu är det dags att äntra cykeln för att trampa iväg till jobbet för veckans första arbetsdag.
Så jag jobbar mån-fre denna veckan som vanligt.
Fast på lördag smäller det till då åker sambon o jag till London! En hel vecka i London bara han o jag .........mysigt!
Han har lovat att det ska bli både jogging i Hyde Park och Afternoon tea nånstans förutom en del shopping och sightseeing (joggingen kan nog behövas om det ska vara afternoon tea )
Nu är det dags att äntra cykeln för att trampa iväg till jobbet för veckans första arbetsdag.
onsdag 17 april 2013
onsdag 10 april 2013
Straffet?
För att jag tryckte ner förkylningen hela förra veckan är kanske att nu ligger både jag och sambon med feber OCH någon form av magsjuka förutom förkylningen då'rå. Häpp!!
fredag 5 april 2013
Bida sin tid eller nåt
När vi kom hit såg det ut så här: och det var för drygt en timme sen
Nu ser det ut som att personalen har kommit tillbaks från lunchen och vi är framme vid 350. Vilket nummer jag har? Bara 377 😳
Uppdatering: det tog oss 2,5 timmar i väntrummet innan vi fick komma in och klara av vår ansökan om nya pass. Ansökan tog tre minuter sen var vi klara o fick gå hem. Mer effektivitet skulle kanske behövas?
Nu ser det ut som att personalen har kommit tillbaks från lunchen och vi är framme vid 350. Vilket nummer jag har? Bara 377 😳
Uppdatering: det tog oss 2,5 timmar i väntrummet innan vi fick komma in och klara av vår ansökan om nya pass. Ansökan tog tre minuter sen var vi klara o fick gå hem. Mer effektivitet skulle kanske behövas?
måndag 1 april 2013
Prosit!
Visst är det typiskt, så fort träningen har kommit igång ordentligt så blir jag förkyld! Det känns som livet är lite motigt just nu
tisdag 26 mars 2013
Summering av jobblöpning
Men jag vete sjutton om jag gör om det där med att springa till o från jobbet, inte för att det är jobbigare än andra rundor utan för a tt det kräver lite mer planering och kånkande av kläder och mat till jobbet.
För att kunna genomföra två dagars motion så fick jag kånka med mig extra kläder till jobbet och mat för två dagar (jag äter ju i snitt varannan timme)
Liiiite tungt o bökigt så jag tror att jag väntar med nästa sånt där pass till i sommar när det inte krävs så mycket kläder :-)
Sen får jag vara snäll o duscha hos vaktmästarna och de var måttligt roade, nä det var inga problem men jag ställde ju till det tidsmässigt för dom :-)
För att kunna genomföra två dagars motion så fick jag kånka med mig extra kläder till jobbet och mat för två dagar (jag äter ju i snitt varannan timme)
Liiiite tungt o bökigt så jag tror att jag väntar med nästa sånt där pass till i sommar när det inte krävs så mycket kläder :-)
Sen får jag vara snäll o duscha hos vaktmästarna och de var måttligt roade, nä det var inga problem men jag ställde ju till det tidsmässigt för dom :-)
måndag 25 mars 2013
Satan i gatan
Jag är impad av mig själv. Igår sprang jag o sambon nästan sju km. Idag sprang jag hem från jobbet. Dryga tre km bara men uppförsbacke hela vägen ( ja vi bor på en kulle) imorgon bitti ska jag springa till jobbet fast då i nedförsbacke plus en liten omväg om tiden tillåter. Sen blir det inte mer förrän på torsdag morgon.
Fan va jag är bra!
Fan va jag är bra!
lördag 23 mars 2013
En Snövit saga
En musikal som vi var på i går kväll det är sambons yngsta dotter som var med i avgångsklassernas musikal. Fy 17så duktiga de var! Imponerande!
Tänk sista ungen på väg ur skolan , nu är alla fyra vuxna. Eller nästan iaf
Tänk sista ungen på väg ur skolan , nu är alla fyra vuxna. Eller nästan iaf
torsdag 21 mars 2013
Utställning
En ny utställning i vardande. Klara Kristalova heter konstnären o hon gör konst i glaserad keramik som är väldigt vacker, udda o mytisk.
Vi som kommer att jobba med utställningen är inte så roade eller rättare sagt vi ser framemot detta med blandade känslor. Materialet är så skört o inbjuder verkligen till att känna på "svettig panna"
Vi som kommer att jobba med utställningen är inte så roade eller rättare sagt vi ser framemot detta med blandade känslor. Materialet är så skört o inbjuder verkligen till att känna på "svettig panna"
måndag 18 mars 2013
Ledig måndag
Lediga dagar gillas skarpt här.
Efter en helgs arbete gillas dom ännu mer, så idag tog jag lite sovmorgon, ända till sju :-)
Sen blev det en snabb frukost och på med springkläderna. Jag tog en sväng runtom på cykelvägarna dryga fem km blev det, inte världens bästa tid men med tanke på att jag inte har sprungit regelbunde, på länge så är jag nöjd.
Men jag måste medge att jag längtar tills jag kan springa i skogen igen och slipper dra på mig överställ osv.
Var är våren?
Nu ska jag bege mig in i duschen sen ska jag fortsätta med min lediga dag, tvätt och röj står på programmet Det är väl konstigt att man alltid ska få ägna lediga dagar åt sånt?
Efter en helgs arbete gillas dom ännu mer, så idag tog jag lite sovmorgon, ända till sju :-)
Sen blev det en snabb frukost och på med springkläderna. Jag tog en sväng runtom på cykelvägarna dryga fem km blev det, inte världens bästa tid men med tanke på att jag inte har sprungit regelbunde, på länge så är jag nöjd.
Men jag måste medge att jag längtar tills jag kan springa i skogen igen och slipper dra på mig överställ osv.
Var är våren?
Nu ska jag bege mig in i duschen sen ska jag fortsätta med min lediga dag, tvätt och röj står på programmet Det är väl konstigt att man alltid ska få ägna lediga dagar åt sånt?
fredag 15 mars 2013
Avund?
Satt o läste Magdalena Grafs blogg, av en händelse ramlade jag in där. Jag gör ofta så, följer länk på länk och rätt vad det är har jag hamnat på en helt osannolik plats. Men till saken, läste en del kommentarer och jäklar vad folk o fä är antingen elaka eller avundsjuka. På vad? Hon är Uganda just nu ett farligt område och är om jag förstod det hela rätt, där med röda korset. En del ifrågasätter det hela, att hon lämnar sina barn hemma o riskerar sitt liv osv.
Jag tycker nog att hon gör helt rätt, varför inte försöka hjälpa?
Jag fick på ett seminarium en fråga, Du får ett år av mig, allt betalt osv. Vad skulle du göra? Jag funderade en stund sen blev mitt svar, jag skulle ta min son och åka iväg som biståndsarbetare eller något sånt, bara för att få uppleva en annan värld och ett annat liv. Kanske för att bli medveten om hur bra vi trots allt har det här hemma.
Det är kanske en del av drivkraften hos Magdalena också?
I vilket fall som helst ha en härlig helg!
Jag tycker nog att hon gör helt rätt, varför inte försöka hjälpa?
Jag fick på ett seminarium en fråga, Du får ett år av mig, allt betalt osv. Vad skulle du göra? Jag funderade en stund sen blev mitt svar, jag skulle ta min son och åka iväg som biståndsarbetare eller något sånt, bara för att få uppleva en annan värld och ett annat liv. Kanske för att bli medveten om hur bra vi trots allt har det här hemma.
Det är kanske en del av drivkraften hos Magdalena också?
I vilket fall som helst ha en härlig helg!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

















