I min värld

I min värld
Mina funderingar över stort o smått

söndag 15 november 2015

Var f-n är pensioneringen?

Jag säger som min kära syster: var fan är pensioneringen?  Fast jag misstänker att den dröjer ett par år till men jag skulle definitivt inte ha några som helst problem med att sysselsätta mig. Det är nog snarare ekonomin som skulle bli lidande.
Just nu känner jag mig som häxan Surtant, jag vill bara vara ifred och jag avskyr människor och det kan bli liiiite problem när man har det yrket som jag har, museivärd/konferensbokningsansvarig/receptionist/vaktmästare, ibland önskar man bara att folk ska gå hem för att inte prata om alla barn med en ljudvolym som liknar värsta hårdrockskonserten!
Vid min ålder har jag dock lärt mig att dölja all avversion och leeeeee vänligt.

Träningen går vidare och jag har så smått börjat fundera på ett lopp i augusti nästa år, ett lopp på ca 7 km med ett antal hinder typ gladiatorerna i tv 4, jag stöter och blöter, vänder och vrider på för och emot. Just nu lutar det mest åt för....
För den som är nyfiken kan ni ju se här.: actionrun

Det ser så jäkla roligt ut att hälften hade räckt, jag betvivlar inte en sekund att det är lika jobbigt som det ser roligt ut. Det återstår väl att se om jag kommer dit eller inte.

Båten har landat på land s a s. Vi råkade köpa en segelbåt i oktober, en liten 26 fot facil och nu ska vi tillbringa sommaren på Mälaren till att börja med, tills tant har lärt sig segla, sambon kan redan och har förarbevis och allt vad det heter.

Sonen lär jag inte se på denna sidan nyår då han (äntligen) har skaffat sig både jobb och flickvän, givetvis fick han den stora äran att jobba både jul och nyår så han lär inte komma hit förrän tidigast till trettonhelgen. Dock har jag lyckats med att locka upp föräldraskapet hit och de är som vanligt lika roliga de där två. Hit den 23 december och hem igen den 26 på morgonen annars blir pappa rastlös :-D
Annars är livet som det brukar, jag längtar som sagt ihjäl mig efter lite ledighet.
Alla barn är i hamn och jobbar febrilt så nu håller vi tummarna för att det ska fortsätta sådär.
Det enda? som fattas nu är lite djur, gärna en hund eller två så jag har lite sällskap på löprundorna men det lär nog dröja misstänker jag då vi jobbar för mycket nu.